Foto: Sofia Runarsdotter
– Naturen har redan löst mycket av det vi vill kunna göra, och med många miljontals år av erfarenhet i ryggen gör den det dessutom på ett långsiktigt hållbart sätt, säger Fredrik Moberg.
Vad är biomimikry?
– Biomimikry handlar om att efterlikna naturen för att lösa mänskliga problem. Inspirationen kan hämtas från nästan vad som helst i naturen: ett material, en mikroorganism, en växt, ett djur eller till och med ett helt ekosystem.
– Det går också att använda ord som biomimetik eller biomimik, men jag föredrar biomimikry eftersom det betonar att lösningarna också ska vara miljömässigt hållbara. Det handlar alltså inte bara om att kopiera naturens tekniska genialitet, utan också om att ta efter dess sätt att hushålla med resurser och energi.
Kan du ge några konkreta exempel på hur naturen inspirerat oss?
– Exemplen finns på alla nivåer. På mikronivå har vi lärt oss av de små ytstrukturer som gör att smuts rinner av lotusblad, att kardborrar fastnar i tyg och att hajar kan simma nästan friktionsfritt genom vattnet. I större skala har knölvalens buckliga bröstfenor inspirerat till effektivare vindkraftverk, och termitstackars självventilerande bon har blivit förebild för energisnål och klimatsmart luftkonditionering i byggnader. Kungsfiskarens strömlinjeformade näbb har också inspirerat den utdragna, bullerdämpande nosen på det japanska höghastighetståget Shinkansen.
– På systemnivå har svärmintelligensen hos till exempel myror, bin och fågelflockar blivit en modell för hur vi kan lösa komplexa problem utan central styrning. Varje individ följer enkla regler utifrån vad grannarna gör, men tillsammans uppstår smarta kollektiva lösningar, som optimerad ruttplanering, effektiv logistik och algoritmer för att styra svärmar av drönare.
Nämn ett exempel på biomimikry som du själv tycker är särskilt fascinerande.
– Som marinbiolog återkommer jag alltid till mitt favoritekosystem: korallreven. De fungerar som naturens mest sofistikerade cirkulära ekonomi. Näring och energi cirkulerar mellan tusentals arter i täta symbioser, som i samarbetet mellan korallpolyper och de alger som lever inne i deras vävnad. Det som är avfall för en art blir en resurs för en annan, och resultatet är ett av jordens mest produktiva ekosystem, trots att korallrev ofta finns i näringsfattiga vatten. Det är precis den typen av system vi borde studera närmare när vi vill bygga en verkligt cirkulär ekonomi.
Om Fredrik Moberg
Fredrik Moberg är biolog och disputerade på en avhandling om korallrevens ekologi och resurshushållning. Han driver organisationen Albaeco, som arbetar med populärvetenskaplig kommunikation och strategisk rådgivning inom miljö, klimat och hållbarhet. Som forskare och lärare är han även verksam vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Den uppfinningsrika planeten – Biomimikry och naturens lösningar på vår tids utmaningar.