I gamla Chokladfabrikens ljusa och fina industrilokaler i Helsingborg möts människor i alla åldrar för att skapa med händerna – och hitta tillbaka till lekfullheten. I keramikkurserna uppmuntras deltagarna att släppa prestigen och möta leran med öppet sinne.

– Till mina nybörjare försöker jag förmedla att släppa tanken på att skapa ’det perfekta’. Det handlar om att våga prova och arbeta mer direkt med händerna. Samtidigt vill jag ge en tydlig teknisk grund. Många bär med sig prestationskrav. En kurs i keramik kan fungera som ett sätt att tillfälligt lägga dem åt sidan, berättar kursledare Andreas Bergman.

Från prestation till passion

Efter många år i restaurangbranschen, där problemlösning och tempo präglade vardagen, valde Andreas att byta bana i livet. Det började med en helgkurs i keramik på Folkuniversitetet i Växjö. Där upptäckte han att drejning var något för honom och insåg snabbt att brukskeramiken ligger honom varmast om hjärtat. Han fortsatte sin bana på S:t Sigfrids Folkhögskola i Växjö och kom därefter in på anrika Capellagården på Öland. Idag har han verkstad i Gåsebäcks gamla brandstation i Helsingborg, tillsammans med andra keramiker och leder kurser i keramik på Folkuniversitetet.

– Jag har alltid varit en problemlösare. Men i keramiken får jag tänka långsammare och djupare, det hoppas jag att mina kursdeltagare också upplever när de jobbar med leran.

Levande lera

Gerhard Hofman är en av deltagarna som funnit både glädje och mening i keramiken. Efter pensionen och en plötslig nervsjukdom som gjorde benen svagare, blev händerna hans viktigaste verktyg för att uttrycka sig och hålla rastlösheten borta.

– När jag blev sjuk behövde jag något att göra med händerna, något som gav utlopp för all energi. Konsten och keramiken blev därför räddningen, berättar Gerhard som har gått keramikkurser i så många år att han nästan tappat räkningen.

Trots att det var längesen minns han ändå tydligt känslan första gången han jobbade med leran.

– Jag blev förvånad över hur formbart och levande materialet är. Redan från första dagen var det som att händerna bara jobbade intuitivt.

Gerhard skapar skulpturer och hans verk kännetecknas av ett personligt uttryck.

– Jag har alltid dragits till att skapa figurer, att bygga ihop olika delar. I mina händer formas det någonting, och ofta ganska fort. Ibland tror jag att jag ska göra en kvinnofigur, eller en apa, men så blir det ändå en elefant eller någonting helt annat. Det har fascinerat mig från början. Allt är så levande och finner sin form i leran.

– Jag visste ju inte ens att jag hade en så kreativ sida. Som läkare och forskare har hela mitt arbetsliv präglats av diagnostik, rapporter och siffror, förklarar Gerhard.

Gemenskap och mod att vara nybörjare

På keramikkursen handlar det inte om att prestera på topp – snarare om att våga släppa kontrollen och låta händerna och fantasin styra.

– Det är när deltagarna släpper tanken på perfektion och vågar experimentera som det händer något spännande, förklarar Andreas och berättar vidare.

– Många kommer hit med en idé om att skapa en perfekt kopp eller skål. Men ofta blir det något helt annat.

För Gerhard är själva gemenskapen också en viktig del av kursen.

– Det är högt i tak, vi skrattar och lär av varandra. Andreas fyller i:

– Jag hoppas att fler vågar prova. Kom med ett öppet sinne och släpp prestigen. Det är då du hittar det där barnsliga, lekfulla drivet igen och kanske upptäcker sidor hos dig själv du inte visste fanns.