Tidigare föredrag

Här kan du se tidigare måndagsföredrag i efterhand. Välkommen att titta och förkovra dig!

Måndag 12 april kl 13
Proteiner – ett spel på liv och död ... och lite om jämställdhet också

Proteiner utför i princip allt arbete i kroppen som gör att vi lever. För att aktiveras måste proteinkedjor veckas ihop till små "bollar". Om veckningen blir fel, som trassel eller olika trådar i ett garnnystan, kan vi bli sjuka. Detta problem är orsaken till många demenssjukdomar, t ex Alzheimers och Parkinson, och mer grundläggande forskning behövs. Pernilla Wittung-Stafshede kommer att berätta om proteiner och hur felveckning är kopplat till sjukdomar. Hon kommer även diskutera jämställdhet inom akademin och lyfta fram vikten av förändring, samt berätta om det arbete hon startat runt detta på Chalmers. Även om Sverige betraktas som ett av världens mest jämlika länder, är andelen kvinnliga professorer i Sverige låg. Kvinnliga forskare vid svenska universitet och högskolor möter fortfarande diskriminering och förutfattade meningar, precis som i övriga världen.

Pernilla Wittung Stafshede är professor vid institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers sedan 2015 och leder en forskargrupp som fokuserar på metallproteiner och felveckning. Tidigare har hon arbetat som professor vid universiteten Tulane och Rice i USA samt vid Umeå universitet. Hon har publicerat över 240 vetenskapliga artiklar, valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien 2016 och är från och med 2020 ledamot i Nobelpriskommittén för kemi.

Värd: Gunilla Mattsson


Måndag 15 februari kl 13
Virologi i coronatider

De senaste 100 åren har världen drabbats av pandemier i allt större utsträckning, pandemier som varit virusorsakade och som fått snabb spridning genom utökade kommunikationer. Spanska sjukan, asiaten, SARS, HIV är begrepp som vi lärt oss leva med. Inom virologin pågår en kartläggning av nya virus avseende diagnostik, behandling och profylax. Vi är just nu inne i kampen mot Covid 19.

Om detta aktuella ämne talar Tomas Bergström, professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin. Han har flera decenniers erfarenhet av den dramatiska utveckling som ägt rum inom denna vetenskap, och hur den kan hjälpa oss att hantera framtida pandemier.

Värd: Johan Lindberg


Måndag 1 februari kl 13
Röda Nejlikan från Hjärtum

Ingrid Thörnqvist, som i många år var utrikeskorrespondent i Tyskland och Östeuropa för SVT:s räkning, berättar om sin bok Carl-Gustaf Svingel och Silvias familj i det kalla krigets Berlin. Den är en berörande skildring av ett liv som operasångare, kallakrigethjälte, mystisk medlare och kanske kungaättling. Lika spännande är berättelsen om researchen inför boken och en tidigare dokumentärfilm.

Värd: Ulla Berglindh


Måndag 18 januari kl 13
Att vara stadsarkitekt i Göteborg i omvandlingens tid

Varför förändras staden så mycket och varför är det nödvändigt att bygga om Göteborg och inte bara lägga till nya stadsdelar? Vilka förebilder finns och vad händer ute i världen?

Föredraget med Björn Siesjö kommer att handla om rollen som stadsarkitekt och det ständiga arbetet för en vackrare och mera välfungerande stad, vad som driver och vilken skillnaden är att arbeta i privat och offentlig verksamhet.

Björn Siesjö är född och uppvuxen i Lund, göteborgare sedan 1983. Efter tjugo år i den privata sektorn som frilansare och arkitektföretagare tillträdde han tjänsten som stadsarkitekt i Göteborg i början av 2012.

Värd: Ulla Berglindh


Måndag 7 december kl 13.00–14.00
Geijerarvet – en släkthistoria om dikt och galenskap
Arvet efter Erik Gustaf Geijer vårdades som något heligt av hans ättlingar och bidrog till att några av dem själva blev framstående diktare, häribland Agnes von Krusenstjerna, Olof och David Lagercrantz. Andra blev politiker eller kända skådespelare, men många av kvinnorna blev olyckliga och psykiskt sjuka. Var arvet en välsignelse eller förbannelse?

Litteraturprofessorn Lars Lönnroth, själv Geijerättling, talar om sin bok Geijerarvet – en släkthistoria om dikt och galenskap.
Värd: Elsa Rosenblad

 

Måndag 23 november kl 13.00–14.00
Att vara ett träd
Träd är levande varelser som betyder mycket både för såväl för vår egen hälsa och livskvalitet som för andra organismer i ekosystemen. Om man inte har rätt ”glasögon" kan man lätt uppfatta dem som en del av en kuliss i omgivningen. Det finns emellertid mycket att lära och fascineras över om hur de lever, om deras olika anpassningar, om deras historia och deras nutida situation.

Åslög Dahl tar i föredraget upp en del av detta. Hon är fil.dr i botanik och anställd som forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet. Hon undervisar bland annat i ekologi men hennes forskning rör sig mest kring pollen, pollinationsbiologi och allergier.
Värd: Gunilla Mattsson


Måndag 12 oktober
Glimtar ur Göteborgs vilda flora
Ämnet Göteborgs vilda flora har behandlats i föreläsarens bok Botaniska utflykter i Göteborg med omnejd och denna bok utgör också utgångspunkt för innehållet i föredraget. Bokens utflykter går till 35 mer eller mindre kända platser och deras flora, till exempel Götaplatsen, Gunnebo slottspark och Västerledens vägkanter.

Föredragshållaren, Ingemar Jonasson, är pensionerad högstadielärare och har varit växtintresserad ända sedan han som nioåring samlade medicinalväxter i Kungsladugård. Under senare år har han deltagit bl.a. i arbetet med bokverket Bohusläns flora.
Värd: Gunilla Mattsson


Måndag 21 september
Neurovetenskap möter humaniora, pedagogik och kulturella aktiviteter
Gunnar Bjursell, professor emeritus och projektledare för Den kulturella hjärnan på Karolinska institutet