Släktforskning på distans lockar nya målgrupper

Senast ändrad

Kristina Ringel började släktforska för 40 år sedan och idag leder hon kurser i släktforskning på Folkuniversitetet – på distans. Kristina ser flera fördelar med distansundervisning, till exempel kan man delta i en kurs var man än bor. Kurserna på distans lockar också fler yngre deltagare.

Kristina Ringel

– Att släktforska är för mig ett sätt att koppla av. Då befinner jag mig oftast i en värld för ett par tre hundra år sedan. Jag är envis och kan inte släppa ett knivigt fall förrän det är löst, säger Kristina Ringel.

Kristina Ringel är lärare på kursen Släktforskning påbyggnadskurs Distans Live på Folkuniversitetet. Kursen gör en djupdykning i forskartekniken och behandlar sådant som okänd fader, hur man hittar personer, gårdar och kyrkomaterial. Man får lära sig knep som förenklar forskning i bouppteckningar och domböcker samt få en inblick i nätets oändliga möjligheter.

Hur tycker du att det fungerar med distansundervisning?
– Nu när jag har fått in vanan och hållit runt 10 kurser på distans tycker jag att det fungerar bra. Som lärare på en distanskurs behöver man tänka nytt när det gäller både förberedelser och kursupplägg. Jag var tvungen att göra om kursen och anpassa den till digitalt format.

Vad är skillnaden mellan kurs på plats och på distans? 
– Den största skillnaden är att när man har kursen fysiskt så kan deltagarna ställa frågor och få svar med en gång när de ska lösa en uppgift. Det går inte riktigt på distans, utan då krävs det att man jobbar mer självständigt och inte kan få svar på direkten när man sitter och jobbar med sina uppgifter. Deltagarna har naturligtvis alltid möjligheten att ringa mig och ställa sina frågor.

Finns det fördelar med distansundervisning?
– Ja det finns det absolut. Till exempel kan man ha deltagare från vitt skilda platser med lite olika förkunskaper på samma kurs. Dessutom når vi fler yngre personer än bara 65-plussare med våra distanskurser.

Finns det några utmaningar med att undervisa online? 
– För mig som lärare gäller det att alltid ligga steget före. Att klara av att i förväg förstå hur deltagarna kommer ta emot mitt budskap och att utforma det så att de förstår vad jag menar. Jag måste i tankarna ligga flera steg före deltagarna och ha garderat mig för alla tänkbara frågeställningar.

Hur går en lektion till? 
– Det beror på tillfället, vad vi ska prata om och hur deltagarna i gruppen är. Till exempel brukar jag dela min skärm så att alla ser de Power Point-bilder jag visar, och sedan pratar jag kring dessa.

Vad säger dina deltagare? 
– Jag får en mycket fin kontakt med dem. Vi har trevligt på våra lektioner, och när kursen är slut får vi mycket fina kommentarer i utvärderingarna. Deltagarna är oftast mycket positiva och kreativa i sina önskemål om vad de vill ha mer av. Att släktforska lär man sig inte på en kurs på 5 x 2,5 timmar, utan det tar hela livet!


Kort om Kristina Ringel

Kristina Ringel är 77 år och född och uppvuxen i Stockholm. Sedan 12 år undervisar hon i Släktforskning på Folkuniversitetet. Hon har flera olika utbildningar i bagaget; färghandlare med dekoratörsutbildning, lågstadielärare och en rektorsutbildning. Hon har dessutom alltid haft ett rikt föreningsliv och har bland annat varit på olika poster inom scoutrörelsen och under flera decennier har hon varit aktiv inom amerikansk fotboll. Idag är hon ordförande för Södertälje Släktforskarförening, där hon har hand om utbildningsdelen. Hon håller grund- och påbyggnadskurs i släktforskning samt en kurs i att läsa gammal handstil.