Du förmedlar kritiskt tänkande, ofta på ett roligt sätt. "Nuförtiden är alla dagar som första april", skriver du exempelvis i din blogg nyligen. Utveckla gärna!
– I dag nås vi av mer information och desinformation än någonsin, tack vare internet och sociala medier. Etablerade medier arbetar i ett allt snabbare tempo där det ofta är viktigare att vara först med en nyhet än att vara helt korrekt. Allt större ansvar att granska landar på mediekonsumenten. Därför ska vi möta olika påståenden i dag med samma kritiska glasögon som när vi öppnar tidningen på första april.
Du blev förutom Årets folkbildare också Årets Röst när Stora Journalistpriset delades ut. Hur blev den kombinationen möjlig?
– Jag tror att det handlar om att jag tillför något unikt till den offentliga debatten - ett vetenskapligt perspektiv som är oerhört viktigt, inte minst i dessa tider. För att kunna ta reda på vad som är sant och vad som är falskt behöver vi de vetenskapliga metoderna och det vetenskapliga förhållningssättet.
Ja, du skriver Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet, är aktiv på sociala medier. Och du uppmanar fler forskare att kliva ut och ta plats i det offentliga samtalet?
– Att jag började blogga och twittra var för att jag saknade det vetenskapliga (naturvetenskapliga) perspektivet i det offentliga samtalet. Det är oerhört viktigt att forskare tar plats bidrar med kunskaper som debatterna kan utgå från. Dessutom måste vi ha en större närhet till allmänheten och bygga förtroende. I dag kan vi inte ta för givet att det räcker med att ta fram ny kunskap. Vi måste också se till att den når ut och att människor faktiskt tror på det vi säger.
Hur har anti-vetenskapen kunna växa sig så stark i vår tid?
– Vi befinner oss i politiskt laddade tider och det finns politiker som ser kunskap som ett hot och därför försöker underminera forskares (och granskande mediers) trovärdighet. Internet har gett vissa av våra kognitiva begränsningar fritt spelrum. Nu kan vi hitta källor som bekräftar vilka tokigheter som helst. Klicksamhället driver oss att reagera känslomässigt. Dessutom söker nog många efter tilltalande förklaringar då vi inte länge har religionens narrativ att utgå från.
Vilken var den bästa nyheten på vetenskapens område 2017 tycker du?
– Mina favoritupptäckter 2017 var NASA:s fynd om de "jordliknande" planeterna i Trappist 1-systemet. Utav de sju planeterna som kretsar kring dvärgstjärnan tycks tre befinna sig i den beboeliga zonen, vilket innebär att det kan finnas vatten på dem. Rapporten om att lammfoster utvecklats normalt i fyra veckor i artificiella livmödrar var också ett spännande genombrott. Artificiella livmödrar kan vara av stor betydelse för tidigt födda barn som inte har färdigutvecklade lungor. Slutligen var fynden om att människan, homo sapiens, kan vara 100 000 år äldre än vi tidigare trott väldigt spännande.
Emma Frans utsågs till Årets folkbildare 2017 av föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Hon har gett ut bästsäljaren Larmrapporten – Att skilja vetenskap från trams. Hon skriver Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet och är aktiv på sociala medier.
Text: Lennart Frykskog