Svenska 1900-tals arkitekter-repris vt 2019 SiG90

Plats Göteborg

Arkitektur är vad vi skapar när vi reser byggnader och formar den fysiska miljön på olika sätt. Här ingår kunskaper om allt från konst och samhällskunskap till ingenjörskonst och byggteknik.

Boka kursen nu
Arkitekturen förändras med de byggnadsuppgifter som samhället ställer. Arkitekters sätt att möta dessa uppgifter sker med en kunskap och i en yrkeskultur, också den i förändring. Arkitekturhistorien kan skrivas lika väl utifrån uppgifterna som utifrån yrkeskulturen. Efter två terminer med byggnadskategoriernas historia ger vi oss i kast med att under två terminer följa ett antal svenska arkitekter genom 1900-talet. Föreläsare är Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia på Chalmers, och Anders Dahlgren, arkitekt och filosofie doktor i konstvetenskap.

För att ge fler möjlighet att följa serien är detta en repris av 2019 års föreläsningar som var mer än fulltecknade. Avsikten är att hösten 2020 ge de resterande sex föreläsningarna i serien om svenska 1900-talsarkitekter.

Föredragshållare: Claes Caldenby och Anders Dahlgren
Lokal: Folkuniversitetet, Norra Allégatan, sal 408-409
Tid: Torsdagar kl. 10-12.30
Värd: Mårten Losberg
Antal deltagare: Max 70 personer
Pris: 975 kr inkl. kaffe/te och fralla

Tider och innehåll Foton på s. 10-12 av Krister Engström

/>Torsdag 30 januari kl. 10-12.30
Claes Caldenby
Hans Hedlund och hans elever

Hans Hedlund (1855–1931) var den ledande arkitekten i Göteborg kring sekelskiftet 1900. Under lång tid var han lärare på Chalmers och han blev också den förste professorn i arkitektur där. För sina elever var han ”en ganska modern man för sin tid, förstående för riktig konstruktion, äkta material”. Antalet elever varje år var få men påfallande många av dem blev ledande arkitekter i nästa generation, både i Göteborg och på andra håll.

Torsdag 6 februari kl. 10-12.30
Anders Dahlgren
Westman och Östberg

Carl Westman (1866–1936) och Ragnar Östberg (1866–1945) var den svenska nationalromantikens främsta arkitekter. Westman ritade Läkarsällskapets hus i Stockholm 1906 och var de sista 20 åren av sitt liv Medicinalstyrelsens arkitekt, känd för sina rationella och ekonomiska lösningar. Östberg var den stora konstnärsarkitekten med Stockholms stadshus som sitt största allkonstverk, en byggnad som blev mycket beundrad också internationellt.

Torsdag 13 februari kl. 10-12.30
Claes Caldenby
Eriksson, Hansson, Mattsson, Olsson, Persson, Swensson

Vid sidan om de stora namnen i arkitekturen finns bakgrundsarkitekterna, som aldrig får någon större uppmärksamhet men ändå som habila yrkesmän med en stor produktion formar våra städer. Under mellankrigstiden fanns i Göteborg ett antal sådana arkitekter. Nils Einar Eriksson var den mest kände av dem. Men Karl Severin Hansson, Vilhelm Mattsson, Nils Olsson, Andrew Persson och Ragnar Ossian Swensson är också värda att kommas ihåg.

Torsdag 20 februari kl. 10-12.30
Anders Dahlgren
Asplund och Lewerentz

Gunnar Asplund (1885–1940) och Sigurd Lewerentz (1885–1975) var generationskamrater som efter att från 1915 till en början ha samarbetat om Skogskyrkogården i Stockholm kom att gå skilda vägar. Asplund fick stor uppmärksamhet som Stockholmsutställningens arkitekt 1930 och för sin tillbyggnad till Göteborgs rådhus 1936. Lewerentz hade en krokigare karriär men har på senare tid blivit närmast kultförklarad för sina sena kyrkor, i Björkhagen 1960 och i Klippan 1966.

Torsdag 27 februari kl.10-12.30
Claes Caldenby
Anshelm och Ahlsénarna

Klas Anshelm (1914–1980) och bröderna Erik (1901–1988) och Tore Ahlsén (1906–1991) var originella arkitekter med en stor produktion som i en senare generation blev till förebilder. Anshelm ritade mycket för byggnadsstyrelsen, som t.ex. Medicinareberget och delar av Chalmers i Göteborg, där han visade att bärande tegelstommar kunde konkurrera med elementbyggande. Ahlsénarna ritade bostäder och offentliga byggnader som Årsta centrum och Medborgarhuset i Örebro i en ”sensuell realism”.

Torsdag 5 mars kl 10-12.30
Anders Dahlgren
KF:s arkitektkontor

Kooperativa Förbundet startade arkitektkontor 1925. De ritade kooperationens butiker och spred på det sättet en nyanserad modernism över landet men stod också bakom fabriker, bostäder, varuhus och produkter för kooperationen. Kontoret blev snabbt ett av Sveriges största och en viktig skola för unga arkitekter i ett kollektivt, systematiskt arbetssätt och en ”kooperativ” arkitektur. Flera unga arkitekter gick vidare till en framgångsrik egen praktik.

Har du frågor?

Kontakta SiG Aktiviteter 031-100955

gsu.gbg@folkuniversitetet.se

Tid
30 jan 2020 - 05 mar 2020
To 10:00 - 12:30
Tillfällen
6
Plats
Norra Allégatan 6, 41301 Göteborg
Visa på karta
Studietimmar
18
Kurs-ID
1047998
Pris
975 kr