– Det är framförallt vuxna som vill lära sig japanska, genomsnittet är runt 35 år eller äldre, men jag har haft en kurs med en tolvåring och en som hade fyllt 82 år. Det var kul! säger Sue Sugizaki, som har jobbat som lärare i japanska på Folkuniversitetet sedan 2005.
De flesta kurserna i japanska har varit med fysiska träffar i klassrummet, men Sue har även undervisat på distans via plattformen Zoom.
Hur tycker du att det fungerar med distansundervisning?
– Allt har blivit mycket enklare, modernare och smidigare. För tjugo år sedan, när jag undervisade elever i Nya Zeeland, var det via mejl och telefon. Sedan dess har tekniken utvecklats, internetuppkopplingen förbättrats och nu finns en uppsjö plattformar att undervisa från.
– Jag brukar undervisa stående. Det funkar bra tycker jag. Eftersom jag använder en extern webbkamera blir avståndet större mellan mig och kameran och då kan deltagarna se mina rörelser och gester bättre. Men nog känns det i benen efter en dags undervisning, säger Sue och skrattar.
Vad är svårast med att undervisa online?
– Det svåraste är att man inte kan använda utrymmet på samma sätt som man gör i ett vanligt klassrum. I den virtuella världen är allt tvådimensionellt och litet.
– Det är verkligen en utmaning att undervisa i ett icke-europeiskt språk. Jag behöver visa begrepp som överhuvudtaget inte finns i europeiska språk genom att röra på mig, visa ansiktsuttryck och gester. Genom att visa med kroppen hjälper det deltagarna att förstå saker bättre än om jag bara skulle förklara det verbalt.
Vad ser du för fördelar med distansundervisning?
– Det positiva är att de som av olika anledningar inte kan närvara fysiskt i klassrumsundervisning kan vara med. Det är därför jag sedan länge erbjuder Zoom-undervisning i mina ”vanliga” klasser.
– I Zoom finns så kallade Breakout rooms, små grupprum, som jag placerar deltagare i för att göra grupparbeten, precis som i klassrumsundervisningen. Deltagarna kan också skriva direkt på den delade skärmen eller på Zooms whiteboardtavla, vilket gör distansundervisningen mer lik den i ett vanligt klassrum.
Finns det några nackdelar med att undervisa online?
– I klassrummet kan jag lätt säga: ”Kolla med grannen" om någon är osäker på vad de ska göra, men det funkar inte på distans. Tyvärr är det inte heller så smidigt att gå fram och tillbaka mellan undervisningen i helgrupp och aktiviteterna i Breakout rooms. Och när man gör parövningar eller grupparbeten i det fysiska klassrummet kan man höra vad de andra gör, men det går inte i Breakout rooms. Man måste besöka varje Breakout room och ibland kan man fastna i ett Breakout room och förlora tid för andra grupper. Nu är mina elever vana, men generellt ställer distansundervisningen högre krav på läraren, det gäller att vara extremt tydlig i sina instruktioner. Visst kan deltagarna trycka på Ask for help-knappen för att få hjälp av mig, men det är inte alls på samma sätt som i klassrummet.
Vad behöver deltagarna för utrustning för att delta i online-undervisning?
– De behöver en mikrofon, webbkamera, internetuppkoppling och framförallt en dator. Det blir väldigt svårt att se från en mobilskärm.
Beskriv kortfattat hur en typisk online-lektion i japanska går till
– I princip är det samma upplägg som i vanliga klassrummet. Vi börjar med uppvärmning genom enkel textläsning på whiteboardtavlan. Innehållet beror på språknivån och kan vara ett nytt uttryck och eller en läsövning med japanska tecken samt en repetition av grammatik. Sedan presentera jag dagens ämne och deltagarna får ägna sig åt olika sorters aktiviteter. När dagens lektion är slut tackar deltagarna varandra på japanska. Det enda som skiljer från den traditionella klassrumsundervisningen är en och en halv minuts gymnastik i början av lektionen. Det är tradition i Japan för alla grundskolelever att göra denna gymnastik under sommaren.
Vad är dina bästa tips för att lyckas med distansstudierna?
– Om du är lärare: Planera din kurs noga dag för dag. Vad är det ni ska göra på lektionen? När ska ni ha grupparbeten respektive klassrumsaktiviteter? Ett annat tips är att hitta rätt verktyg för undervisningen. Just nu är Zoom populärt. Men det är inte bara synkron undervisning eller videokonferens-undervisning vi ägnar oss år, utan också asynkron, till exempel via en lärplattform, ett komplement där deltagare kan studera själva därhemma med hjälp av texter, video eller ljudfiler.
Kort om Sue Sugizaki
Sue Sugizaki är certifierad lärare i japanska som främmande språk. Innan Sue flyttade till Sverige undervisade hon bland annat blivande språklärare på olika universitet utomlands i japanska som främmande språk. I Japan var hennes studenter framförallt forskare inom det naturvetenskapliga området samt affärsmän inom EU och teknikbranschen.
Sue kom till Sverige 2005 för att forska om psykologiska aspekter av européer som studerar japanska som främmande språk på universitetet. Hon valde Sverige som forskningsfält, eftersom hon hade bott här när hon var student, för 30 år sedan.
– Först tänkte jag fokusera på forskning och data-insamling via enkäter, men så blev jag nyfiken på hur svenskar betedde sig i klassrummet. Jag såg en platsannons för lärare i japanska på Folkuniversitetet och nu har jag jobbat här i 15 år!