Max Whitman till vänster och hans bror, William Whitman, till höger.
– Min förhoppning är att föreläsningen inspirerar till att se saker, inte bara för vad de är, utan för vad de kan bli – och att detta ger en känsla av hopp, säger Max Whitman.
Berätta kort om dig och din bakgrund.
– Jag är uppvuxen i Stockholms förorter, men mitt hjärta har alltid funnits vid Ljusnans stränder och i de djupa Hälsingeskogarna, där jag tillbringat mycket tid genom åren. Det var också i de trolska Hälsingeskogarna som min kärlek till natur och friluftsliv växte fram – ett intresse som i vuxen ålder också blivit mitt yrke, då jag idag är forskare vid Uppsala universitet.
– Kort sagt forskar jag på hur vi kan lyfta och sprida de hållbarhetsinitiativ och idéer som idag finns i samhällets marginaler.
Hur startade ditt intresse för självhushållning?
– Det började med insikten att maten i affärerna ofta är smaklösa imitationer av det man får när man producerar maten själv. En köpetomat går inte att jämföra med en egenodlad, och honung från egna bin är något helt annat än den man hittar på butikshyllan. Detsamma gäller även kött, mejeriprodukter, spannmål – ja, nästan allt!
– Kärleken till god mat var alltså startpunkten för mitt intresse för självhushållning. Med tiden har intresset vuxit, och idag tycker jag att det är oerhört intressant att tänka på självhushållningens betydelse för ett gott och värdigt liv, och hur det kan bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt samhälle.
Vad får man med sig om man går på din föreläsning?
– Efter att man varit och lyssnat på min föreläsning hoppas jag att man ska uppskatta promenaderna i sitt grannskap mer, och få nya perspektiv på vilka möjligheter som finns där. En helt vanlig gräsmatta kan förvandlas till en levande matskog eller en prunkande köksträdgård.
Har intresset för självhushållning ökat på senaste tiden?
– Intresset för odling har alltid varit stort, men vi blir allt fler som vill använda vår handlingskraft för att skapa det samhälle vi vill ha. Att stärka sin självhushållning är ett av de mest konkreta verktyg vi har för att påverka både nutid och framtid. Även om oroliga tider bidrar till ett ökat intresse för självhushållning, tror jag att längtan till naturen och till riktig mat är en ännu starkare drivkraft.
Hur skulle du kortfattat definiera det goda hemmet?
– Det goda hemmet som koncept är en anspelning på egnahemsrörelsen och tankarna om det goda livet. I praktiken handlar det om att anpassa sitt boende och sin närmiljö för att kunna producera mycket mat på liten yta med minimal tidsinsats.
– Mycket kan rymmas i begreppet det goda hemmet, som är en levande rörelse utan central styrning, vilket jag ser som en enorm styrka.
Kort om Max Whitman
Max Whitman är aktuell med boken Det goda hemmet, som han skrivit tillsammans med sin bror William Whitman. De vill med boken uppmuntra fler till att använda sina trädgårdar till att producera mat. Boken innehåller både forskning och en steg för steg-guide till att förvandla sin trädgård och bli en del av mer motståndskraftiga och hållbara tätorter.