Marianna Kambanou är biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet och forskar om hållbar utveckling och cirkulär ekonomi. Med en tvärvetenskaplig bakgrund har hon ett starkt fokus på att koppla forskning till praktisk nytta, särskilt kring innovationer i produkter, tjänster och affärsmodeller som ökar resurseffektiviteten.
– Jag samarbetar ofta med företag och offentliga aktörer för att hitta lösningar som både är hållbara och ekonomiskt gångbara, säger Marianna Kambanou.
Vad innebär en cirkulär ekonomi? Och varför är det så viktigt?
– En cirkulär ekonomi innebär att vi går från ett linjärt system – där resurser utvinns, används och slängs – till ett system där produkter och material används så länge som möjligt. Omställningen är nödvändig eftersom dagens sätt att konsumera och producera leder till resursbrist, mer avfall, klimatpåverkan och ökad sårbarhet.
– I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i omlopp genom till exempel en hållbar design, reparation, återanvändning och industriell symbios. Dessa åtgärder är ekonomiskt lönsamma, skapar arbetstillfällen och är till nytta för både individer och samhälle. Cirkulär ekonomi handlar därför både om miljö, långsiktig ekonomisk utveckling, tryggare försörjning och konkurrenskraft.
Berätta kort om din forskning.
– Jag forskar kring olika typer av cirkulära lösningar och affärsmodeller som kan minska resursanvändningen och samtidigt vara ekonomiskt attraktiva. Ett exempel är ”produkt-som-tjänst”, där företag hyr ut produkter i stället för att sälja dem. Det kan till exempel handla om truckar som används i flera kontrakt och sedan återtillverkas för fortsatt användning.
– Ett annat exempel är industriell symbios, där restvärme från industrin används för att värma upp växthus och möjliggör odling av exempelvis tomater. Jag undersöker också hur stödsystem och policyer kan påskynda den cirkulära omställningen.
Hur långt har vi kommit i arbetet med cirkulär ekonomi i Sverige och EU?
– Vi är fortfarande långt ifrån cirkulära. Endast 3,4 procent av Sveriges ekonomi är cirkulär, och vi använder långt mer material per person än det globala snittet. Samtidigt händer det mycket på policyområdet. Både Sverige och EU har tagit viktiga steg mot en cirkulär ekonomi, som nya krav på ekodesign och hantering av materialflöden.
– Men glappet mellan ambition och verklighet är fortfarande stort. För att lyckas krävs mer än återvinning – vi behöver använda produkter längre, dela mer och skapa affärsmodeller som gör det lönsamt att välja cirkulärt.
– Den goda nyheten är att potentialen är stor, särskilt om vi fokuserar på de mest materialintensiva sektorerna.