Berätta kort om dig och din yrkesbakgrund – och vad du gör just nu!
– Jag är biolog och forskare inom hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet. Dessutom är jag mathantverkare inom bageribranschen – jag bakar surdegsbröd och bröd med en historisk bakgrund.
Hur känns det att medverka på Hållbar lördag?
– Jätteroligt, folkbildning är viktigt och ofta får jag kloka frågor som jag också lär mig av .
Vad handlar föreläsningen Matval för hälsa och planet om?
– Att det går att äta mat som är bättre för både naturen och ens egen hälsa, och att allas påverkan är stor när vi väljer matvaror i affären.
– Jag kommer också berätta om de gamla spannmålen, så kallade kulturspannmål. De bidrar till en varierad odlingsmångfald – och flera av dem är dessutom lite snällare mot magen.
Vad kan man göra för att vi lätt ska välja rätt när man handlar mat?
– Idag är det oftast inte den billigaste maten som är den hälsosammaste och bästa för naturen. Affärerna borde synliggöra dessa typer av varor (ekologiska) och fler borde ta in småproducenter i sitt sortiment. Lägre matmoms för ekologiskt och närproducerat skulle hjälpa konsumenten.
Hur började ditt intresse för hållbarhet?
– Redan som ung, jag har alltid arbetat med miljöfrågor, först inom biståndet, sedan inom hållbart skogsbruk. Nu jobbar jag med hållbara livsmedelssystem, med fokus på äldre spannmålssorter och ekologisk odling för att öka den biologiska mångfalden.
Vilka livsmedel är bra för både oss människor och planeten?
– Kulturarvsväxter! Vi har förlorat många odlade sorter så därför är det bra att köpa till exempel gråärt och olika äldre sorters balj- och ärtväxter.
Det serverades ju gröt på Nobelfesten förra året – har gröten blivit trendig?
– Absolut! Den nya gröten – som man gör på grovkrossad kulturspannmål. Den går att variera på många olika sätt. Jag och Sébastien Boudet, som precis har kommit ut med receptboken Den nya gröten, försöker göra den ännu mera trendig, eftersom den dessutom består av fullkorn. Man kan använda den i stället för ris! Det är svenskt ris, kan man säga.
Vad kommer vi att äta i framtiden?
– Jag gissar och hoppas på mycket mera växtbaserat och mer sjömat. Mer fisk som inte är rovfiskar, som lax och torsk, utan ruda, mört och braxen. Kanske börjar vi använda fler vilda växter i våra menyer. Genom att titta bakåt på vad vi åt förr kan vi återupptäcka växter eller djur som varit viktiga. Och så kulturspannmål förstås!