
– Det finns en stor längtan efter att få reflektera och fundera, det vill säga att filosofera. Det märks hos de deltagare som kommer till Folkuniversitetet för att delta i de existentiella salongerna, säger Ann Lagerström.
Ann, kan du berätta om din studie?
– Jag har utforskat vad som händer med deltagarna när de kommer till de existentiella samtalsgrupperna som hålls på Folkuniversitetet i Stockholm. Studien är både en beskrivning av hur samtalen går till, deltagarnas upplevelser och mina egna reflektioner om värdet av existentiella salonger. Arbetet ingår i min masterutbildning i praktisk kunskap på Södertörns högskola.
Varför valde du att göra din master utifrån Existentiella salonger på Folkuniversitetet?
– Det är en spännande form av existentiella samtal på Folkuniversitetet. Vem som helst kan delta, de flesta känner inte varandra och så träffas de under två timmar och talar om viktiga frågor. Vi har blivit allt fler de senaste åren och nu är vi uppe i mellan 30 och 40 personer som kommer för att filosofera tillsammans. Jag har förstått att samtalen är viktiga för deltagarna, men inte vetat varför.
Berätta kort om Existentiella salonger på Folkuniversitetet.
– Under salongerna använder vi en samtalsmetod som heter TALAOMLIVET, som utgår ifrån existentiell filosofi, människosyn och samtalsmetodik. Vi filosoferar kring ett specifikt tema vid varje tillfälle, det kan handla om kärlek, frihet, lidande, glädje eller mening till exempel. Efter en kort introduktion delas deltagarna in i mindre grupper där de försöker utforska vad till exempel ordet glädje kan betyda. Målet är att bredda begreppet, fördjupa det och därigenom få nya sätt att både se på glädjen i sig och på sin egen relation till glädjen.
Vilka slutsatser kan du dra utifrån din studie? Kan man se några hälsoeffekter?
– Både i samtalen och i min uppsats utgår jag från den existentiella filosofin som har människan och hennes liv som huvudtema. Så när vi filosoferar funderar vi inte bara på dagens tema, utan också på vår egen potential – vårt sätt att utöva frihet, göra val, utöva kärlek, hitta mening och också bättre förstå hur jag ska förhålla mig till min omgivning och verkligheten i stort. Det innebär att vi träder in i en levande process med själva livet som ibland ger oss glädje, ibland oro, ibland smärta och ofta en känsla av befrielse. Det handlar alltså inte enbart om att hitta ett sätt att ”må bra”, som man ibland kan skymta i diskussionerna om existentiell hälsa.
– Det jag upptäckte i arbetet med min masteruppsats var att det finns en stor längtan hos de deltagare som kommer till Folkuniversitetet efter att få reflektera och fundera, det vill säga att filosofera. Och att den här formen av samtal där vi försöker bredda våra synsätt påverkar dem djupt. De får helt nya perspektiv, ändrar sitt sätt att tänka och vara – inte bara under samtalen utan också efteråt, på sikt.
– Jag kallar den här förmågan att processa sitt liv, sitt eget inre, sin relation till andra och till världen för livskreativitet. Den här formen av kreativitet liknar på många sätt den kreativitet som konstnärer använder sig av, och som också ofta uppstår i terapi.
Hur kommer du att ta dina insikter vidare?
– Jag har redan börjat med en bok som ska beskriva samtalsformen TALAOMLIVET och också det jag upptäckt under arbetet med min master. Sedan kommer jag intensifiera arbetet med att utbilda existentiella samtalsledare i Folkuniversitetets regi eftersom det nu har blivit ännu mer angeläget.
Kort om Ann Lagerström
Ann Lagerström är existentiell samtalsledare, ledarskapskonsult, journalist och författare och har under de senaste 15 åren fördjupat sig i existentiell filosofi och psykologi. Hon har både studerat filosofi och praktisk kunskap på Södertörns högskola och utvecklat metoder för existentiella samtal. Våren 2025 tog hon en masterexamen i praktisk kunskap på temat existentiella samtal. Folkuniversitetet har samarbetat med Ann sedan hösten 2019.
Under hösten 2025 erbjuder Folkuniversitetet i Stockholm ett stort kursutbud inom området livsfrågor, se hela utbudet här.