– Många människor tycker att man får en fördjupad naturupplevelse när man vet mer om det man ser i skogen, säger Martha Wägéus om varför det är viktigt att vi lär oss mer om träd.
Martha arbetade som journalist i många år, och under ett antal år före sin pensionering var hon naturguide och föreståndare för naturum i nationalparken Store Mosse i Jönköpings län. Hon har även varit VD för den småländska organisationen Miljöresurs Linné, där hon sysslade med miljödriven näringslivsutveckling. Numera ägnar hon sig främst åt Strömsbergsskogen, en lövdominerad naturskog som räddades från skogsbruk tack vare ett flera decennier långt engagemang bland Ljungarumsborna.
– Naturguides-jobbet visade sig vara beroendeframkallande så det ställer jag upp på så ofta det finns tillfälle. Det är helt enkelt fantastiskt roligt att berätta för intresserade människor om träd, skog och skogsekologi, säger Martha Wägéus.
Berätta lite om kursen du ska hålla i maj!
– Kursen handlar om att lära sig att identifiera våra olika trädslag, men också om att förstå hur en skog fungerar. Det vill säga något om det komplicerade ekosystem som en skog består av, där alla levande varelser samarbetar respektive utnyttjar varandra.
– Vi är ute hela tiden, i Strömsbergsskogen. Av Sveriges dryga 25 trädarter finns 20 i Strömsbergsskogen, så det känns som rätt plats. Vi tittar på olika karaktärer för att artbestämma träden, som växtsätt, bark, knoppar, finkvistar, blommor och blad. Och resonerar kring trädens olika strategier för att konkurrera, samarbeta och sprida sina gener.
Varför är det viktigt att vi människor lär oss mer om träd?
– För att upptäcka mångfalden i skogen, för att lättare förstå skogens sätt att fungera, och för att förstå varför den ser ut som den gör. Varför vissa träd växer just här, men inte där. Men också att förstå hur viktigt det är att vi bevarar de sista resterna av ”riktig” skog i Sverige.
– En riktig skog innehåller en blandning av trädslag, av gammalt och ungt, av dött och levande. Bara där finns plats för en rik mångfald av alla de växter, djur och svampar som är beroende av de olika trädslagen och av skogen som helhet.
Kan du berätta någon kul fakta om träd?
– Asken är ett riktigt regnbågsträd. En individ kan ha enbart hanblommor, en annan enbart honblommor. Men andra individer kan ha tvåkönade blommor. Åter andra individer kan ha alla tre blomslagen på samma gång. Dessutom kan ett och samma träd byta kön från ett år till ett annat. Människan har inte monopol på Hbtqi.
Har du något favoritträd?
– Det är svårt att välja. Asp är en kandidat. Mjuk ved och mottaglig för mindre aspticka som mjukar upp veden ytterligare. Det vet hackspettarna som har asp som favorit för att hacka ut sina bohål, som sen tas över av andra hålhäckande fåglar. Därför är aspen det viktigaste trädet i skogen för ett rikt fågelliv.
– Sälgen blommar väldigt tidigt och är den första maten för humlor och andra pollinerande insekter. Vill du ha mycket frukt i trädgården – plantera en sälg! Lind är ett otroligt vackert träd med sina röda knoppar och hjärtformade blad. Grenarna böjer sig i vackra s-former. Eller boken med sin elefantlika hud/bark och guld- och kopparfärgade höstlöv.
– Egentligen är det blandningen av trädslag som är den riktiga favoriten. Den signalerar liv – massor av liv.
Vad finns det för forskning vad gäller trädens liv och leverne?
– Det finns en hel del. Några exempel på populärvetenskapliga böcker som berättar om forskningsresultat:
– Den tyske skogvaktaren Peter Wohllebens numera klassiska ”Trädens hemliga liv” (Norstedts). När den kom, fick han kritik för att vara ovetenskaplig och förmänskliga träden. Men det finns knappt en bisats i boken utan källa i vetenskapliga artiklar. Anledningen till kritiken var nog snarare att han presenterade fakta på ett lättillgängligt sätt. Så är den också en riktig bladvändare.
– ”Intelligenta växter” av den italienske forskaren Stefano Mancuso och vetenskapsjournalisten Alessandra Viola (Bazar förlag). De berättar om trädens strategier, till exempel hur de gynnar sina släktingar, och om kommunikation och samarbete med andra artgrupper, exempelvis myror.
– ”Allt jag lärt mig av träden” av den kanadensiska forskaren Suzanne Simard (Natur&Kultur). Hon har siktat in sig på samarbetet mellan träd och mykorrhiza-svampar och punkterar föreställningen om att naturen alltid präglas av kamp och konkurrens.