Informerad eller manipulerad?
2026 väntas generativ AI för första gången bli en del av svenska valkampanjer. Samtidigt växer oron för desinformation, manipulerande innehåll och hur sociala mediers algoritmer påverkar vad vi ser, tror på och delar.
På bilden, till höger: Charlotte Ovesson, cirkelledare
Det kan handla om videoklipp, diagram eller inlägg som snabbt sprids i våra digitala flöden och som upplevs som sanna just för att de dyker upp så ofta. Forskning visar att upprepning ökar trovärdigheten, särskilt när informationen bekräftar det vi redan tycker. Ett fenomen som kallas bekräftelsebias.
– Ser du statistik som visar något du redan håller med om är risken större att du inte granskar den alls, säger statistikern och beteendevetaren Charlotte Ovesson.
En demokratisk utmaning
Inför ett val blir detta mer än en individuell utmaning. När desinformation och påverkanskampanjer påverkar vilka frågor som upplevs som viktiga riskerar beslutsunderlaget att förskjutas.
– Risken är att man röstar utifrån en manipulerad bild av verkligheten snarare än sina faktiska värderingar och den förändring man vill se, säger Charlotte Ovesson.
Hon pekar på att sociala mediers algoritmer ofta förstärker innehåll som väcker starka känslor, som ilska och rädsla, eftersom det skapar engagemang. Medan mer nyanserade perspektiv får mindre utrymme. Resultatet blir ökad polarisering och en större mottaglighet för förenklade budskap.
När känslor tar över
Manipulation sker inte bara genom falskt innehåll, utan också genom hur information presenteras.
– Det kan räcka att justera en axel i ett diagram för att en liten skillnad ska se dramatisk ut. Eller att intervjua några personer på stan och kalla det ”svenska folket tycker”, säger Charlotte Ovesson.
När information väcker starka känslor blir vi dessutom sämre på att kontrollera källor och sammanhang och mer benägna att dela vidare utan att stanna upp.
AI suddar ut gränser
Med generativ AI har det blivit ännu svårare att skilja sant från falskt. AI-genererade bilder, ljud och videor kan i dag vara mycket realistiska.
– De knep som fungerade för att genomskåda det för ett halvår sedan räcker inte längre. Därför behöver vi bli mer motståndskraftiga och prata om hur vi förhåller oss till information. Det är en form av demokratiberedskap, säger Charlotte Ovesson.
Samtidigt betonar hon att AI inte enbart är ett hot. Rätt använd kan tekniken också stödja analys och faktagranskning. Men debatten fastnar ofta i förenklingar som för eller emot AI, i stället för att handla om hur tekniken faktiskt fungerar och hur vi kan använda den på ett ansvarsfullt sätt.
Kunskap som motståndskraft
Motståndskraft handlar i grunden om vardagliga val: att avstå från att dela tveksamt innehåll, att ställa frågor och att inse att vi alla är påverkbara. För att stärka den förmågan arrangerar Folkuniversitetet Syd studiecirkeln Informerad eller manipulerad, som leds av Charlotte Ovesson. Cirkeln fokuserar på källkritik, statistik, mänskligt beteende och AI, med målet att deltagarna ska känna sig tryggare i att navigera i informationsflöden och bidra till konstruktiva demokratiska samtal.
– Vi hjälps åt att vända och vrida på information och ställa kritiska frågor. Att vi har olika erfarenheter och perspektiv med oss in i cirkeln är en demokratisk styrka, avslutar hon.
Studiecirkeln ges både på distans och på plats i Malmö, startar i mars och är kostnadsfri. Antalet platser är begränsat.
