Lär dig språk och förstå världen vi lever i

Senast ändrad

Engelskan blir inte enda världsspråket utan det kommer bli viktigare att kunna flera språk. Det spår Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska och vicerektor för det humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet. Hon menar att språkkunskaperna hjälper oss att komma närmare varandra och förstå den värld vi lever i.

Bild på styrelseledamot Folkuniversitetet region öst.

Varför är det viktigt att kunna flera språk?
– Att kunna språk öppnar för möten mellan människor. Det gör det möjligt för oss att bättre förstå varandra och den värld vi liver i. För varje språk man lär sig blir det lite lättare att lära sig ytterligare språk. Det är ett av de bästa sätten för oss att komma varandra närmare och undvika missförstånd.

Vilka trender ser du, utifrån universitetsvärlden, vad gäller språk idag?
– Engelskan är mycket dominant, och i många länder ser man idag sjunkande studerandesiffror i andra språk, alltså inte bara i Sverige. Samtidigt har vi allt fler studerande vid våra universitet och högskolor som har vuxit upp i flerspråkiga miljöer och som lär sig svenska och engelska som andra, tredje eller fjärde språk. Vi behöver alltså skilja på dem som har kommunikativa färdigheter i flera språk genom sin uppväxtmiljö och dem som väljer att studera språk som universitetsämne.

– En trend är att vi relativt snart kommer att behöva göra skolspråken, som tyska, franska och spanska, till nybörjarspråk vid universiteten, eftersom det är så få elever som läser andra språk än engelska i skolan tillräckligt länge för att komma väl förberedda till oss. Det är bättre att satsa på en språkundervisning på universitetsnivå som snabbt tar upp studenterna till en högre nivå och som vilar på vetenskaplig grund än att vi ska ta emot studenter som har så svaga förkunskaper att de bara upplever misslyckanden. De behöver ju i stället få uppleva hur mycket roligt man kan göra med språk!

Kommer det bara bli ett världsspråk (engelska) med tanke på globaliseringen?
– Nej, det tror jag aldrig kommer att hända. I så fall skulle vi alla behöva bli modersmålstalare av engelska. Det är ju på det språk som vi upplever som vårt förstaspråk som vi kan uttrycka oss bäst och mest nyanserat. Engelskan finns nu både som ett oerhört rikt skrift- och talspråk som används av engelskspråkiga och som ett stödspråk för att kommunicera när vi är i situationer där vi inte kan använda vårt förstaspråk.

Kommer den moderna tekniken göra att vi inte behöver lära oss språk i framtiden?
– Nej, det tror jag inte heller kommer att hända. Tekniken fungerar som ett hjälpmedel och stöd men kan inte ersätta den mänskliga interaktionen, vår förmåga att formulera oss nyanserat och anpassat i en specifik situation. Samtidigt ska det självklart betonas att den nya tekniken kan göra det lättare för oss att lära oss språk. Datorstöd i språkinlärningen är numera mycket vanligt och till stort gagn för både lärare och studerande.

Hur firar du Europeiska språkdagen?
– Som professor i tyska och dekan vid en humanistisk fakultet är det inte många dagar på året som jag inte använder flera språk i kommunikationen med mina kollegor. På så sätt firar jag språkdagar varje dag. Jag har dock vid ett antal tillfällen också aktivt deltagit i de aktiviteter som erbjuds den 26 september, både som talare och som en i publiken. Jag har exempelvis lyssnat på författare, sett utställningar och talat inför lärare. Att ha en dag varje år som särskilt uppmärksammar språk är viktigt i en tid då så många vill tro att det räcker med ett förstaspråk plus engelska.

Om Elisabeth Wåghäll Nivre
Elisabeth Wåghäll Nivre är professor vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska samt vicerektor för det humanvetenskapliga området. Hon är även suppleant i styrelsen för Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Stockholms universitet.

Fotograf: Niklas Björling/ Stockholms universitet