Om Folkuniversitetet
In English
Logga in
Sparade kurser (  )
Bild Folkuniversitetets Historia

Folkuniversitetets historia

1933 bildade några studenter vid Stockholms högskola en studieledarförening med syfte att ge kurser och föreläsningar för allmänheten.

Motsvarande verksamheter startades i Uppsala 1935, Göteborg 1941 och Lund 1942. Studieledarföreningarna bildade1942 samarbetsorganisationen Folkuniversitetet som 1947 blev studieförbundet Folkuniversitetet.

Under 1960-talet omvandlades de tidigare föreningarna till stiftelser. Huvudmän blev universiteten och studentkårerna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund samt Folkuniversitetsföreningen. Stiftelsen Kursverksamheten vid Umeå universitet tillkom 1970.

Redan från starten stöddes studieledar-föreningarna av Folkuniversitetsföreningen som bildades 1917 med syfte att ge föreläsningar, kurser och seminarier till den stora del av allmänheten som inte läst vid universitet och högskolor.

Uppdelning i fem regioner

Under 1970-talet delades Folkuniversitetet in i fem regioner med numera totalt 40 fasta kontor. Inom varje region har en stiftelse det operativa ansvaret. Stiftelserna leds av en styrelse med företrädare för universitet, studentkårer och Folkuniversitetsföreningen. Respektive styrelse utser i sin tur en rektor som är ansvarig för verksamheten i regionen.

Stiftelserna bildar tillsammans riksorganisationen (studieförbundet) Folkuniversitetet som är en ideell förening. Arbetet vid förbundskansliet leds av generalsekreteraren som utses av förbundsstyrelsen. Förbundet svarar framför allt för de uppgifter som rör Folkuniversitetets statsbidrag. Det löpande samarbetet inom Folkuniversitetet sköts av rektorernas arbetsutskott, som består av generalsekreteraren och de fem rektorerna.

Högsta beslutande organ för Folkuniversitetet är årsmötet som utser förbundsstyrelsens ordförande samt tar bland annat ställning till frågor om ansvarsfrihet. Såväl årsmötet som förbundsstyrelsen består av företrädare för stiftelsernas styrelser samt Folkuniversitetsföreningen.

Folkuniversitetets mål

Folkuniversitetets syfte är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning i nära samverkan med universitet och högskolor. Folkuniversitetet ska också se till att studenter, lärare och forskare vid universitet och högskolor engageras i arbetet samt ständigt utveckla och förnya verksamhetens form och innehåll. Slutligen ska Folkuniversitetet verka för en internationalisering av studiearbetet.

Folkuniversitetet är oberoende av politiska, fackliga, religiösa och andra särintressen. Här skiljer vi oss från övriga studieförbund, som i första hand utgår från sina medlemsorganisationers värderingar och prioriteringar. Vi hämtar våra ideal från den fria forskningen och principerna för den akademiska utbildningen.

Anknytning till universiteten

Folkuniversitetets förtroendevalda är i regel aktiva akademiker, verksamma vid universitet och högskolor. Glädjande nog har många akademiker lyckats kombinera framgångsrika yrkeskarriärer med ett uttalat intresse för Folkuniversitetet. Som exempel kan förbundsstyrelsens ordföranden nämnas.

Torgny T:son Segerstedt (1947-1955), professor, rektor för Uppsala, ledamot av Svenska Akademien.
Torsten Husén (1955-1973), professor, internationellt verksam, vetenskaplig ledare och ordförande för det legendariska vuxenpedagogiska seminariet i Stockholm som under 1950-talet utvecklade de idéer och principer som lades till grund för den moderna cirkelpedagogiken. En sammanfattning finns i boken "Vuxna lär".
Carl-Gustaf Andrén (1973-1992), professor, rektor för Lunds universitet, universitetskansler.
Carl-Olof Jacobson (1992-2000), professor, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien.
Dan Brändström (2000-2012), professor, VD för Riksbankens Jubileumsfond.
Sverker Sörlin (2012-), professor, KTH

Folkuniversitetet har i större omfattning än övriga studieförbund utbildning på högre nivåer. Vi ägnar också ett särskilt stort intresse åt forskningsinformation, det vill säga att i olika former föra ut kunskaper om forskningens resultat och arbetsmetoder samt att stimulera till debatt kring dessa frågor.

Under 1950-talet blev det formellt möjligt för människor att tentera av gymnasiebetyg som "privatister". Folkuniversitetet startade då omedelbart ett antal kvällsgymnasier över hela landet. Dessa kommunaliserades 1966 och blev KomVux.

I början av 1960-talet fick studieförbunden även möjlighet att bedriva universitetscirklar, som sedan kunde tenteras av och ge universitetspoäng Folkuniversitetet startade då såväl kvällsuniversitet och sommaruniversitet som gjorde det möjligt för människor att studera på de tider och platser som passade dem. Folkuniversitetet och TBV satsade i stor skala på denna verksamhet som bidrog till att tusentals människor som annars inte skulle haft möjlighet att bedriva universitetsstudier nu fick chansen. Parallellt har mer yrkesinriktade kurser utvecklats på universitetsnivå med betydande framgång. Dessa ger inte formella högskolepoäng, men här betyder de reella kunskaper mer än det formella erkännandet.

Genom IVAK, institutet för vidareutbildning av akademiker, uppmärksammade Folkuniversitetet även det faktum att många akademiker hade behov av att komplettera mera allmänna akademiska studier med yrkesinriktade kurser av olika slag.

Försök med nya former för undervisningen

Vi har under årens lopp ägnat ett särskilt intresse åt att erbjuda utbildningsalternativ utanför det offentliga utbildningssystemet. Det internationella gymnasiet Grännaskolan startades av Folkuniversitetet på 1960-talet och blev så småningom ett av riksinternaten. Idén var långt före sin tid med undervisning delvis på främmande språk och delar av utbildningen förlagd utomlands. Men då myndigheterna krävde att bland annat studieplaner skulle anpassas till gymnasieskolan i övrigt föll idén för Folkuniversitetet, och skolan överläts till Jönköpings kommun. I dag är som bekant internationellt inriktade gymnasier med specialinriktningar mycket uppskattade.

Språkkurser arrangerades i projektform i betydande omfattning redan under 1950- och början av 1960-talet. Genom den så kallade centra-organisationen (British Centre, Deutsches Zentrum, Centre Francais) rekryterades lärare från respektive land med uppgift att anordna språkcirklar och kurser för skolväsendet runtom i landet.

Folkuniversitetets lärare bidrog också till att hela svenska folket lärde sig engelska. Ian Dunlop, Michael Knight, Brenda Bennet och Dennis Gotobed är några kända namn som parallellt med arbetet inom Folkuniversitetet engagerade sig i språkundervisning via radio och TV. Samtidigt spred Folkuniversitetets Filmbyrå otextade spelfilmer till skolor över hela landet som ett led i språkundervisningen.

Folkuniversitetets estetiska sektor vitaliserades genom rekrytering av medarbetare med internationell bakgrund. Lia Schubert introducerade den moderna dansen genom Balettakademien i Stockholm. och senare i Göteborg. Michael Meschke förde in dockteatern, Adelyn Cross-Eriksson lanserade Bauhausskolans idéer i den levande verkstad hon utvecklade inom Folkuniversitetet under 1950-talet. Andra banbrytande insatser är Christer Strömholms Fotoskola och professorn Ingmar Bengtsson arbete för att göra musik tillgänglig för en bredare allmänhet.

Folkuniversitet satsade i betydande omfattning på invandrarundervisning från början av 1970-talet fram till verksamhetens kommunalisering 1986. Verksamheten förnyades ständigt i takt med invandringens förändrade karaktär. Folkuniversitetets medarbetare intog under hela perioden en ledande ställning vad gäller utveckling av studiematerial och pedagogiska metoder.

Under 1990-talet startade Folkuniversitetet ett antal friskolor med innehåll och metoder från folkbildningen. Denna pedagogik som fokuserar på deltagaren/eleven passar väl in i den nya gymnasieskolan. I övrigt har Folkuniversitetet under senare år framför allt engagerat sig i utvecklingen av arbetsmarknadsutbildningens innehåll och metoder samt IT-stödda utbildningsalternativ.

Internationaliserat studiearbete

Vår satsning på språkstudier, engagemang av infödda lärare och en internationell profil på vår estetiska verksamhet är några exempel på våra internationella ambitioner. Andra konkreta exempel är att vi erbjuder våra deltagare internationellt erkända certifikat genom vårt samarbete med organisationer världen över. Våra egna skolor i England, Frankrike och Tyskland utgjorde ett viktigt komplement till språkundervisningen i Sverige från 1960-talet till mitten av 1980-talet.

Braheskolan, Visingsö folkhögskola, har allt sedan Folkuniversitetet tog över verksamheten under sent 1960-tal erbjudit sina elever studiemöjligheter vid fasta anläggningar i Brighton, Aix-en-Provence, Düsseldorf och Barcelona. Sekreterarskolan, numera IIU, har under många år erbjudit konkurrenskraftiga yrkesutbildningar som bygger på studier och praktik utomlands under halva studietiden. Utbildningsprojekt i bland annat Polen, Ryssland och de baltiska staterna är exempel på aktiviteter som visar att målet om internationalisering ännu lever. Särskilt kan här nämnas den fasta Folkuniversitetsavdelningen i Tartu, Estland.

© 2014 Folkuniversitetet. Alla rättigheter reserverade.
Om webbplatsen Organisationsnummer