Plugga på distans – är det bra eller dåligt?

Senast ändrad

Oskar Persson, som undervisar i svenska och religion på Kungstensgymnasiet, är nöjd med de senaste veckornas onlineundervisning. Tekniken fungerar bra, och eleverna verkar överlag ta sitt ansvar. Men det finns en del nackdelar: den direkta återkopplingen från eleverna saknas, det är svårare att examinera och det finns en oro över att vissa elever blir väldigt ensamma.

Bild på Oskar Persson, lärare på Kungstensgymnasiet

– Mötet med en klass genom skärmen kan aldrig helt mäta sig med att fysiskt ha samma gäng i klassrummet. Jag tror att det faktiska mötet med eleverna har en viktig funktion att fylla även i framtiden. Socialt, inte minst, säger Oskar Persson.

Trots det tycker han att distansundervisningen fungerar över förväntan.

– Det känns som att både elever och lärare förhållandevis snabbt har anpassat sig till rådande förutsättningar.

Vilken plattform använder ni?
– Vi arbetar i Google Hangouts/Meet på lektioner och när vi har arbetslagsmöten och liknande. Veckoplanering, bedömning och feedback till eleverna finns som vanligt i Schoolsoft. Upplägget fungerar så här långt väl.

Hur går en lektion till?
– Det kan, precis som i vanliga fall, se ganska olika ut. Gemensamt är att vi samlar klassen i ett digitalt klassrum på Google Meet, och tar närvaro. Därefter presenteras lektionens innehåll. Ibland handlar det om en stunds föreläsning, och andra gånger ska eleverna snabbt sätta igång och arbeta självständigt. Under lektionens gång försöker vi göra digitala besök i Google-dokument och i mindre gruppchattar för att stämma av hur det går. I slutet av lektionen "samlas" alla igen och eventuella frågor som dykt upp lyfts.

Vad är svårast med att undervisa online?
– En stor fördel med att vara lärare är den direkta återkoppling som man ständigt får. Denna försvinner i viss mån när vi nu distansundervisar. Det är mycket svårare att läsa av en klass och att förhålla sig till spontana reaktioner hos eleverna när allt som syns är 32 små ansikten på en skärm. I vanliga fall framgår det tämligen direkt om något är otydligt vid en genomgång, men nu är vi helt beroende av att eleverna uttrycker detta i chatten. Detsamma gäller om elevgruppen tycker att något vid en genomgång är särskilt intressant och vill veta mer. Med andra ord: mötet med en klass genom skärmen kan aldrig helt mäta sig med att fysiskt faktiskt ha samma gäng i klassrummet.

Finns det några fördelar respektive nackdelar med distansundervisningen?
– En uppenbar fördel är förstås att såväl elever som lärare kan spara in restid, och alltså få mer tid över till både fritid och arbete. Det går möjligen också att hävda att distansundervisning för många elever blir en nyttig lektion i ansvarstagande och disciplin. En intensivkurs i nya digitala hjälpmedel får vi också!

– Nackdelarna är också många, och frågorna kanske ännu fler. Vad är till exempel det bästa sättet att examinera eleverna på, som det ser ut nu? Finns det en risk att vissa elever blir väldigt ensamma? Och hur fångar vi på bästa sätt upp de elever som behöver hjälp, men som inte uttrycker detta? Att tekniken fungerar och alla elever närvarar på lektionerna innebär inte nödvändigtvis att allt fungerar lika bra som vanligt.

Vad är dina bästa tips för att lyckas med distansstudierna?
– Skapa rutiner. Sitt inte i sängen med skolarbetet, utan sätt dig vid ett skrivbord eller köksbord. Isolera dig under skoldagen från andra som eventuellt är hemma i hushållet. Lägg undan mobilen. Säkerställ att du hela tiden förstår uppgiften, och kontakta din lärare så fort oklarheter uppstår. Håll kontakten med dina klasskompisar och försök gärna ibland att plugga ihop (om än på distans). Använd tiden du sparar på att motionera och att vila.

Hur ser framtidens undervisning ut, tror du?
– Digitaliseringen lär ju knappast upphöra, föreställer jag mig. Digitala kanaler och hjälpmedel kan, även under normala omständigheter, vara en oerhörd hjälp och tillgång. Kanske blir den här lite abrupta omställningen på sikt en välkommen kompetensutveckling hos lärarna? Och för elever som av olika anledningar har svårt att vara i skolan är ju dessa nya erfarenheter mycket värda. Jag tror emellertid att det faktiska mötet med eleverna i klassrummet har en viktig funktion att fylla även i framtiden. Socialt, inte minst.