Tuva i årskurs 3 berättar om sin APL

Senast ändrad

Under veckorna 46-50 hade årskurs tre sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL) på Akademiska sjukhuset. Här berättar Tuva Olsson om hur det var att vara på Hjärtavdelningen 50 F.

Jag heter Tuva och går sista året på gymnasiet.

Jag spenderade min praktik på kardiologen 50 F, vilket är en avdelning för både planerade och akuta patienter som lider av hjärtsvikt och olika arytmier.

Praktik är väldigt roligt, speciellt när man får äran att vara på ett sjukhus. Jag vill jobba på sjukhus i framtiden, så detta hade jag verkligen sett fram emot, och när jag var där så trivdes jag som fisken i vatten! Jag var såklart nervös inför min första dag på kardiologen. Ett helt nytt ställe med svårt sjuka människor, man bär på ett stort ansvar. Men jag togs varmt emot av all personal och de lärde mig allt de kunde.

Min tid på kardiologen var magisk på många olika sätt - den var rolig, lärorik, pulshöjande, utmanande, händelserik och glädjefylld. Jag växte både som blivande undersköterska, men även som människa. Jag fick vara med om mycket! Allt från att sätta kateter självständigt, till att ta olika vitala parametrar, till att åskåda ett hjärtstopp. Allt händer på ett sjukhus med svårt sjuka patienter!

Som undersköterska på kardiologen får man göra mycket!

Här är några saker:
-Sätta kateter och dra kateter
-Ta olika vitala parametrar
-Ta EKG
-Ta blodprover
-Städa i patientsalar och på avdelningen generellt
-Pyssla om patienter
-Servera patienter mat och fika
-Göra patienter klara för operationer
-Transportera patienter till operationen
-Finnas där och prata med patienter
-Dokumentera om patienterna

Och mycket mer!

Bild 1: en bild på mig i sjukvårdskläder

Tuvas APL-dagbok Cultus gymnasium, vård och omsorgsprogrammet på Folkuniversitetets gymnasieskolor i Uppsala

Bild 2: en ställning med plastförkläden som personalen gjorde till en julgran!

Tuvas APL-dagbok, Cultus gymnasium, vård och omsorgsprogrammet på Folkuniversitetets gymnasieskolor i Uppsala. Akademiska sjukhuset hjärtavdelning

Bild 3: Akutvagnen och defibrillatorn som står redo. På avdelningen där jag var fanns två uppställningar av dessa, en på varje sida. Detta hämtar man om en patient får hjärtstopp, flimmer, hjärtrytmrubbningar, svimmar, eller annat. 

Tuvas APL-dagbok, Cultus gymnasium, vård och omsorgsprogrammet på Folkuniversitetets gymnasieskolor i Uppsala. Akademiska sjukhuset hjärtavdelning

Bild 4: Detta är en EKG-apparat. Den fick jag pyssla mycket med! Minst 3 gånger per dag. Denna apparat läser av hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som man fäster på patientens kropp. 

Tuvas APL-dagbok, Cultus gymnasium, vård och omsorgsprogrammet på Folkuniversitetets gymnasieskolor i Uppsala. Akademiska sjukhuset hjärtavdelning

Bild 5: Detta är ett stöd när man ska ta ett EKG på en patient och visar hur man ska fästa elektroderna och sladdarna så att det blir korrekt. Det finns 10 kablar som man ska sätta på patienten, varav 6 stycken som ska sitta runt hjärtat, vid revbenen. De sista fyra ska sitta på patientens fötter och händer, vid tibialis och radialis.

Dessa fyra kablar har olika färger: röd (ska sitta på radialis, höger handled), svart (ska sitta på tibialis, höger fotled) , gul (ska sitta på radialis, vänster handled) och grön(ska sitta på tibialis, vänster fotled).

För att komma ihåg hur dessa skulle fästas så fick jag lära mig en ramsa:
Det röda huset (röd kabel) över gruset (svart kabel) och solen (gul kabel) över gräset (grön kabel). På detta sätt var det enkelt att komma ihåg vart kablarna skulle sitta.

Tuvas APL-dagbok, Cultus gymnasium, vård och omsorgsprogrammet på Folkuniversitetets gymnasieskolor i Uppsala. Akademiska sjukhuset hjärtavdelning

Bild 6: Detta är en så kallad NEWS lapp, som vi använde för att anteckna patientens vitala parametrar vid kontroller så att vi sedan kunde dokumentera det i journalen. Man tar NEWS för att tidigt upptäcka försämring hos en patient, det kan vara värden som är oroväckande och onormala för just den patienten. Så man kontrollerar patienten för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och hjälpa patienten. 

Man skriver sina patienters förnamn och vilka salar de ligger på. Sedan tar man patientens:
-Andningsfrekvens (hur många andetag patienten tar på en minut)
-Patientens saturation (syremättnad)
-Man antecknar om patienten får syrgas och isåfall hur många liter/minut.
-Man tar patientens blodtryck (blodets tryck mot kärlväggarna)
-Man räknar patientens Puls (hur många slag hjärtat gör per minut)
-Man tar patientens kroppstemperatur

På vissa patienter tar man även blodsockervärde, om patienten har diabetes eller får något läkemedel- som t.ex kortison, som påverkar blodsockret.

Kalorimätning, vätskelista, urinmätning, vikt, och EKG kan även antecknas om det ordinerats, men man gör inte dessa kontroller på alla patienter.

Tuvas APL-dagbok, Cultus gymnasium, vård och omsorgsprogrammet på Folkuniversitetets gymnasieskolor i Uppsala. Akademiska sjukhuset hjärtavdelning

Tuva Olsson, klass VO18