Målgrupp
Allmänintresserade som vill få en översikt över det forntida Främre Orientens historia, kulturyttringar och språk under perioden cirka 3500–500 f.Kr. Inga förkunskaper i historia eller språkstudier behövs.
Syfte
Att ge en översikt över sumerernas, babyloniernas och assyriernas historia, konst- och arkitektur, religion samt språk- och skriftspråk jämte hur dessa passar in i relationen till grannarna i Persien (Iran), Anatolien (Turkiet), Levanten (Syrien, Libanon, Israel, Palestina och Jordanien) och Egypten.
Mål
Grundläggande förståelse för sumerernas, babyloniernas och assyriernas historia och kulturella yttringar, relationer till grannfolken och religiösa tankevärld. Vidare en översikt över de sumeriska och akkadiska (babyloniska och assyriska) språken samt deras skriftsystem (kilskriften).
Beskrivning/innehåll
Högkulturerna i Mesopotamien, dagens Irak, räknas, tillsammans med det forntida Egypten, till civilisationens vagga. Regionen var dock redan vid denna period ett oroligt område där nya folk och nya riken och imperier ständigt stred om herraväldet.
Den äldsta kulturen i regionen, den sumeriska, skapade några av världens första städer, exempelvis Uruk och Ur, och lade grunden till det skriftsystem som vi kallar för kilskrift. Deras religiösa värld var fylld av gudar och hjältar och av myter och berättelser, bland de mer kända finns Gilgamesh. Dessa spelade även en stor roll för den senare framväxande judiska religion vilken starkt influerades av de mesopotamiska kulturerna och myterna.
Sumererna kom så småningom att ersättas av först babylonierna och sedan av assyrierna som regionens härskare. I Babylon skapade konung Hammurabi en av de äldsta mer eller mindre kompletta lagsamlingarna och från Assur och Nineve kom de assyriska konungarna att sända sina arméer ända till Cypern och Egypten. Samtidigt skapade den assyriske konungen Assurbanipal (669–631 f.Kr.) även ett av världens äldsta bevarade ”bibliotek”, med över 30 000 kilskrifttavlor.
Den mesopotamiska konsten och arkitekturen utmärkes av vackra reliefer, mäktiga skulpturer och imposanta byggnadsverk. Men även av mycket rika gravar från exempelvis Ur.
Kursen kommer även ge en introduktion till både sumeriskans och akkadiskans (babyloniskans och assyriskans) grammatik och skriftspråk. Utdrag ur historiska och religiösa texter kommer att presenteras på originalspråk och kortare stycken kommer även att översättas tillsammans.
Arbetssätt
Kursen kommer att vara uppdelad i åtta kurstillfällen enligt följande upplägg:
Regionens historia (tre tillfällen) Regionens konst- och arkitekturhistoriska utveckling (ett tillfälle) Religionen (två tillfällen) Det sumeriska språket (ett tillfälle) Det akkadiska språket (babyloniskan och assyriskan) (ett tillfälle)
Rekommenderad läsning
Marc van de Mieroop, A History of the Ancient Near East (2024).
Ett antal artiklar tillhandahållna av föreläsaren.
Kursen hålles varje onsdag klockan 18.15-20.00 (inklusive en femton minuters paus). Kursdatum:16/9, 23/9, 30/9, 21/10, 28/10, 4/11, 18/11 och 25/11.
Kursledare
Daniel Henningsson
Daniel Henningsson är egyptolog med specialinriktning mot Egyptens kontakter med omvärlden, speciellt under den sena bronsåldern cirka 1550–1069 f.Kr. Han har även studerat bland annat antikens kultur och samhällsliv samt assyriologi.
Han är en van föredragshållare som hållit ett fyrtiotal föredrag riket runt, om flertalet aspekter av det forntida Egypten och hennes grannländers kultur och historia. För närvarande arbetar han med en populärvetenskaplig bok om de mystiska så kallade sjöfolken och slutet på den senas bronsåldern i det östra medelhavsområdet, cirka 1220-1180 f.Kr. Boken utkommer i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie.
Har du frågor?
Kontakta Folkuniversitetet i Stockholm