Förkunskaper
Kursen riktar sig till dig som kan jämtska och har goda kunskaper i språklära. Du som deltagare i kursen förväntas ha stort intresse för språk, språkhistoria och språkpolitik.
Mål
- att förstå skillnaden mellan ljudskrift och normalskrift
- att få inblick i olika nordiska läsarter
- att få inblick i skeenden och händelser som har påverkat språk och skrift
- att kunna tillämpa jämtska läsarter
- att känna till jämtsk språkgeografi
Innehåll
• Granskning av språk och stavning i jämttexter
• Bekanskap med de olika nordiska skriftspråken
• Grundläggande studier i valda språkvetenskapliga ämnen
• Övningar i att skriva och läsa egna texter på jämtska
Kursupplägg
Kursen är interaktiv med föreläsningar, gruppdiskussioner, hemuppgifter, läsövningar och skrivövningar. Kursdeltagarna bör ha tillgång till bärbar dator.
Studiematerial
Kurslitteratur är Håkan Roos´ Skriva jämtska. Ortografisk vägledning för skandinaviska folkmål.
Allt övrigt material tillhandahålls av kursledaren och ingår i kursavgiften.
Kursledare
Kursledaren har gedigen kunskap i jämtska och lång erfarenhet av att undervisa i både tal och skrift.
"Førsvenskninga ta Jæmtland børje 150 år innan Jæmtland vårt svenskt. Folk gatt ju lĕsa Bibeln o høør hvad som stod der, skreven på svenska.
Diskrimineringa ta jamtska o hets o våld mot jamtskaran tog-te når skola o svenske dagspressn kŏme. Jamtan ha vø e utsatt e folk o ha int hadd krafta te skăpa e hållbar e ordning før bevărandet ta språkan sett.
Skke jamtska som e gămalskandinaviskt e ursprungsspråk finnes i behåll vill'e te officiell e rettuheita o tjenlen o nyttu e skriftregla – føretredesvis i klassisk, nordisk, skandinavisk normalskrifttradition. Mest merkverdut ti jamtska i skelnen milla jamtska o anner språk er stuttstavuheita mæd tejamning o utjamning. Jamtskt sa det førslår er vokalan o konsonantan som førendres ihop mæd viss e konsonanta.
E enkel, historisk staving er god nog. Språkegen e lĕsaarta – det er dæt som er kvintessensen."
– Håkan Roos, kursledare
Kursledare
Håkan Roos
-Største kulturhistoriske fråga er: Hvarfør tăla mæ som mæ gĕr? Int minner komplicere er fråga: Hvarfør skriv mæ som mæ gĕr? Hokker er'e som bestem? Hvad er rektut og tjenlen i frå`åg om ortografi? Det er hvad je språkleje intressér me før.
Jag har studerat i Umeå, Uppsala, Falun, Stockholm, Östersund och återigen Umeå – samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga ämnen och musikpedagogik och därtill ett år folkmusikpedagogik vid Malungs folkhögskola.
Som lärare har jag mest arbetat i grundskolan och gymnasiet och som musiklärare i musikskolor och kulturskolor.
Utöver arbeten inom skolvärlden har jag tjänstgjort på Länsstyrelsen, Landstinget, Länsmusiken och gjort FN-tjänst.
Jag haft en mängd studiecirklar och sommarkurser i främst musikämnen.
Under 20 års tid har jag också för Ortnamnsarkivet i Uppsala gjort ortnamnsuppteckningar och dialektuppteckningar i Storsjöbygden och i fjällvärlden bland den samiska befolkningen.

Har du frågor?
Kontakta Folkuniversitetet i Östersund