Berätta lite om dig själv och din bakgrund.
‒ Jag har alltid hållit på med musik på ett eller annat sätt. Jag började spela piano för kantorn i Kolmården där jag växte upp, och fortsatte med det vid De Geergymnasiet i Norrköping, sedan vid Vadstena Sång och Pianoakademi (dåvarande Vadstena folkhögskola) och slutligen vid Musikhögskolan i Malmö. Väl i Malmö fortsatte jag med det jag lärt mig i Vadstena och spelade mycket med sångare och jobbade en del som repetitör. Jag tyckte det var så roligt! När jag gick på masterutbildningen i Malmö så hade jag tagit mig en rejäl funderare, och insåg så sakteliga att anledningen till att jag tyckte det var så roligt att spela med sångare var för att jag själv ville vara en. Då sökte jag till Vadstena igen och gick där i två år, på sång den här gången!
Varför valde du att söka till utbildningen i Vadstena?
‒ Första gången jag sökte var det rekommendationer och läget som avgjorde. Jag hade vänner från gymnasiet som gick i Vadstena, och det låg ju nära till hands från Norrköping. Jag fick också rådet att spela med sångare och det var ingen dum idé, sångare behöver alltid pianister som är vana att spela med sångare. Det kryllar av ackompanjatörsjobb, däremot är inte marknaden lika bred för en konsertpianist.
‒ Andra gången, när jag sökte på sång, så var jag helt säker på att om det var någonstans jag skulle börja mina sångstudier så var det i Vadstena. Jag hade ju dels lyxen att ha fått uppleva vilken utveckling som skedde i Vadstena, dels fått följa mina vänner som jag gick med första gången och sett vilka fantastiska sångare de blivit. Jag sökte bara Vadstena, och jag är tacksam än idag att det var precis där jag hamnade. Båda gångerna! Det är fortfarande den bästa utbildningen jag gått, både som sångare och pianist. Och det säger en del, vid det här laget har jag studerat vid en hel del skolor.
Vad är det viktigaste du tagit med dig från utbildningen?
‒ Det är svårt att bara nämna en sak. För mig är det ofattbart att en sådan kompetens finns samlad i lilla Vadstena. Det är roligt att Vadstenas kommunslogan är ”Storhet i det lilla”, för det är precis vad kärnan i undervisningen i Vadstena är, tycker jag! Man arbetar till stor del med små mästerverk, romanser, som är en perfekt skola för både unga sångare och pianister. Att på ett psykologiskt plan förstå texten i en aria kan vara svårt utan att ha tagit sig an hela librettot, textförfattarens och kompositörens livshistoria samt hur de mådde precis när de skrev operan. Det kan vara svårt att finna en bra fras för ett klimax om man har en hel opera att ta hänsyn till. Likväl kan det vara knepigt att ta ställning till hur man bäst bygger upp en fras om man måste orientera sig bland 46 toner i en enstaka koloratur. I en romans lär du dig allt det, hela hantverket egentligen, men i en mindre skala. Storhet i det lilla!
Har du något råd till blivande studerande?
‒ Åh, det känns som att alla säger det, men TA VARA PÅ TIDEN! Det finns ingen bättre plats att börja sina studier, vare sig som pianist eller sångare. Det finns en viss stresstendens att komma in på en högskola, tycker jag. Det är inte så rosenskimrande som man kan tro att gå på en ”högre utbildning”. Det är mindre undervisning, inte sällan oengagerade lärare och avsaknad av vägledning. Men i Vadstena är man omhuldad, men får utrymme att testa sina gränser. Man får jättemycket värdefull undervisning, men har all tid i världen att öva eftersom det är en liten stad där inte så mycket händer under vinterhalvåret. Man har massvis av konserttillfällen, med en underbart stöttande fan-club i form av Vadstenas något äldre invånare. Allt finns där. Jag skulle rekommendera det å det varmaste åt alla aspirerande sångare och pianister!
Berätta lite om vad du gör just nu
‒ Just nu går jag min första termin på Operahögskolan i Stockholm. Som pianist jobbar jag fortfarande som ackompanjatör och repetitör när jag har tid.