Vi använder cookies på webbplatsen för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Mer info.

Stäng
Sök Meny
Du är här:
Boel Bermann

”Kursen tog mig med storm”

Boel Bermann är lyrisk över att ha gått kurs i fantasy, sci-fi och skräck på Skrivarakademin. I augusti debuterar hon med Den nya människan, en dystopisk roman om mänsklighetens undergång. Här delar hon med sig av tips och erfarenheter.

Berätta om vad du har med dig från tiden på Skrivarakademin?
– Innan kursen var mitt skrivande fragmentariskt och utan riktning, men jag visste att jag ville åstadkomma något mer. Jag ville att texten skulle bli något större än sparade Wordfiler i datorns mörka vrår. Under kursen fick jag se mina egna ord ta form, fick kontroll över texten och inte minst drabbades jag av insikten av vilken njutning det var att skriva. Sen hjälpte det enormt att få uppgifter, deadlines, uppmuntran och att se de andra utvecklas i sitt skrivande. Och inte minst Anders Fagers myndiga stämma som säger: ”Bermann, du behöver inte skriva bäst i världen, du behöver bara skriva klart.” och ”Att ha en jävla envishet är skillnaden mellan att bli en författare eller ej.”

– Att gå kursen Att skriva fantasy, sci-fi och skräck är det bästa som har hänt mig! Kursen var den katalysator jag behövde för mitt skrivande. När jag började kursen skrev jag i stort sett ingenting på fritiden. Det enda jag hoppades var att kursen skulle få mig att skriva mer, men den gjorde så enormt mycket mer än så. Kursen tog mig med storm. Det var som en nyförälskelse att få träffa alla varje vecka, vi var en grupp enormt olika personligheter som hittade en stark gemenskap i vår flykt från vardagsrealism. Vi ville väcka monster till liv, fånga framtiden och förändra världen. Skrivarkursen var en frizon där det inte existerade några gränser för vad vi kunde skriva om och inga hämningar för vad som kunde diskuteras. Den gav mig känslan av att ingenting var omöjligt. Vi avverkade cyborger och virus, hur man förstör Stockholm mest effektivt och vilka dilemman som uppstår med tidsresor. Utan författaren Anders Fager och alla deltagarna på kursen skulle min bok Den nya människan aldrig ha blivit klar. De har funnits där för mig hela vägen.

Kan du berätta lite om din bok Den nya människan?
– Det är en dystopisk roman om mänsklighetens undergång. I en nära framtid är alla barn som föds annorlunda. De är introverta, leker inte och visar inga känslor. Min huvudperson Rakel känner sig illa till mods i närheten av barnen, men distanserar sig från det som pågår i världen och fortsätter leva sitt liv oberörd. Tills den dag då ett vanligt barn attackeras och hon i panik dödar ett av de nya barnen …

Hur fick du idén till berättelsen?
– Idén föddes faktiskt när jag var sjuk med hög feber på en roadtrip i Frankrike. I min feberyra började jag fundera över hur samhället skulle reagera om alla barn som föddes var omänskliga. Inte omänskliga på det sättet att de är monster, utan att de inte beter sig som vi förväntar oss att barn ska göra. Hur skulle världen hantera det?

Hur kom det sig att du ville skriva en dystopisk roman?
– Jag har alltid haft en förkärlek för dystopier i alla dess former. Vad kan hända som rubbar hela vår värld? Hur kommer vi att hantera det? När hela vår värld förändras av bara en faktor. Dystopier gör att jag kan titta på vårt samhälle idag med distans och se saker på ett nytt sätt. Jag tycker om när det finns en vardag som går att känna igen, men där världen går mot något okänt. För den som vill läsa dystopier rekommenderar jag Tjänarinnans Berättelse av Margaret Atwood, Enhet av Ninni Holmqvist och Staden utan kvinnor av Madeleine Hesséreus.

Du är också en av initiativtagarna bakom skrivarkollektivet Fruktan. Kan du berätta lite om det?
– Vi som gick kursen startade tillsammans skrivarkollektivet http://Fruktan.se parallellt med skrivarkursen. Det är en podcast och en blogg där vi publicerar våra noveller och skriver med inriktning på fantasy, sci-fi och skräck. Dessutom ses vi varannan vecka, diskuterar idéer, genomför skrivövningar och arbetar med gemensamma skrivprojekt. Det handlar om en sammanhållning som driver oss vidare i vårt skrivande.

Har du några tips till den som vill skriva i dystopi-genren?
– Det första steget är att du själv måste tro på det du skriver, annars kommer ingen annan att tro på det. Kan du få läsaren att tro på världen du skapar kommer den personen att tro på allt du berättar. Gör det orimliga rimligt och förankra det du skriver i vardagsrealism. Med Den nya människan har jag skrivit en dystopisk roman om mänsklighetens undergång. Men berättelsen är vardaglig och fokuserar på barnen som föds och hur världen reagerar på dem. Det är en väldigt nära framtid som alla kan känna igen sig i och skrämmas av.

I augusti debuterar Boel Bermann med romanen Den nya människan på Kalla Kulor Förlag.

Tidigare elever berättar

Toggle module