Varje elev har en individuell studieplan som upprättas vid utbildningens början. Studieplanen är det dokument som student och lärare regelbundet återkommer till vid samtal om studentens utveckling.
KOREOGRAFI
Kursen ger fördjupad praktisk och teoretisk kunskap för utveckling av ett personligt konstnärligt uttryck, samt tekniska verktyg om och i arbetet med koreografi. Kursen är indelad i grupp- och individuell undervisning. Gruppundervisningen fokuserar på att ge studenterna kunskap om koreografiska modeller genom tematiska studier och improvisationer i olika tekniker. Den individuella undervisningen tar fasta på komposition/improvisation utformad efter varje students inriktning och konstnärliga egenart. Resultatet redovisas i det projektarbete som avslutar varje år. Se kursplanen för Projektarbetet.
Exempel 1: att studera en nutida koreograf. Studenten tar reda på fakta, analyserar koreografin, lär sig avläsa tiden i verken, koreografens förhållningssätt till andra estetiska uttryck. Arbetet resulterar i en komposition i den koreografens vision och anda.
Exempel 2: att studera en historisk koreograf. Studenten tar reda på fakta om Cullberg, Cramér och Åkesson. De var verksamma i under samma tidsperiod men med olika utgångspunkt, formspråk och innehåll. Med jämförande studier mellan denna koreografers verk fördjupas kunskapen om likheter och olikheter i koreografisk struktur, i syfte att ge studenten en bred kunskap inom det koreografiska arbetet.
PEDAGOGIK
Kursen ger grundläggande redskap för dansundervisning för barn och unga. Studenten får genom dansdidaktik och danspedagogik en introduktion till hur man kan arbeta med lärande i och genom dans för barn, unga och vuxna. Studenten får färdigheter i att hantera och lösa uppgifter som berör samband mellan dansteknik, didaktik och danspedagogik i undervisning av barn, unga och vuxna. Koreografiska metoder utvecklas genom att studenterna skapar en föreställning med och för elever.
Kursen är indelad i grupp- och individuell undervisning. Gruppundervisningen fokuseras på att ge studenterna kunskap om pedagogiska modeller i huvudsak genom tematiska studier. En uppgift är att studera en pedagog från en annan verksamhet än dans men med ett danspedagogiskt perspektiv. På samma sätt som i koreografikursen ska studenterna ta reda på fakta om pedagogen, dens förhållande till estetiska uttryck, tidsandans påverkan i skapandet av pedagogiken, samt skapa en komposition och övningar i den pedagogens vision och anda.
Exempel: Studier av pedagogerna Montessori, Steiner, Jaqcues-Dalcroze och Vygotskij. De revolterade mot sin samtids pedagogik och presenterade sinsemellan olika idéer om människors (barns) utveckling och lärande. Via dessa historiska tillbakablickar fördjupas kunskapen om likheter och olikheter i deras pedagogiska arbete. I syfte att utifrån dessa studier ge den studerande insikter om möjligheter och begränsningar inom dessa pedagogers fält. Den individuella undervisningen tar fasta på pedagogiska övningar som successivt redovisas under året och som resulterar i fördjupade kunskaper i den egna pedagogiska identiteten. Slutredovisningen sker i en praktikperiod inom grundskola eller gymnasium. Studenten ska stimuleras till nytänkande inom kunskapsutveckling.
IMPROVISATION/KOMPOSITION
Kursen avser att stimulera den studerande till utforskande av sitt personliga uttryck i dans. Improvisation är en grundpelare i arbetet med det personliga rörelsespråket och är en förutsättning inför kompositionsarbetet. Kursen ska ge studenten nödvändig kunskap och verktyg om improvisationsmetoder i avsikt att ge förmåga till skapande. Komposition: Studenten skall få kunskap om de redskap som är kompositionens komponenter. Stor vikt läggs vid analys och reflektion av egna och andras verk. Eleven får i kursen vana att redovisa och att se andras redovisningar, vilket skapar ett fördjupat förhållningssätt till att både se/lyssna och göra. Detta är en grund för fortsatt konstnärligt utvecklingsarbete inom det koreografiska arbetet.
DANSTRÄNING
Kursen avser att svara för träning i de olika dansinriktningarna med betoning på modern och nutida dans. I kursen ingår även klasser i balett, Mattox och jazz. Träningen avser att utveckla styrka, smidighet och teknik i modern och nutida dans, samt ge kunskap om likheter och olikheter mellan klassisk balett och modern och nutida dans som grund för utforskande av den egna träningen. Denna teknikträning förbereder eleven för fortsatt arbete i kurserna improvisation/komposition, koreografi och pedagogik.
EGEN TRÄNING
Kursen avser att stimulera den studerande att pröva och utveckla egna träningsformer och modeller. Formerna för träning på egen hand ska ske med handledning, och studenten ska redovisa övningsuppgifter samt dokumentera resultaten i skrift och/eller med hjälp av video. Dansträningen utvecklas ständigt och träningsformerna påverkas av samtidens koreografer. Hur kopplingen mellan det koreografiska och det pedagogiska har sett ut under tidens gång belyses genom olika teman. Exempel: kopplingen mellan koreografen/pedagogen Cunninghams koreografiska skapande och det träningssystem som kallas Cunninghamtekniken. Kursen ska stimulera studenten att med avstamp i de tematiska studierna successivt utveckla egna träningsformer. Stor vikt läggs vid nytänkande och vid kopplingen mellan studentens koreografiska rörelsespråk och på vilket sätt det påverkar träningen av dans. Kursen avser att utveckla varje students möjlighet att på ett personligt sätt kunna skapa koreografier och pedagogiska modeller av hög konstnärlig kvalitet. Kursen baseras på kursen Dansträning. Se den kursplanen.
MUSIK/RYTMIK
Kursen ger en fördjupad färdighet i att uppfatta, omsätta och uttrycka musikens element i dans. Detta genom att uppöva gestens plastiska och musikaliska värde, att ge en fördjupad musikalisk kroppsteknik och uttrycka detta genom improvisation och i fastlagd koreografisk form. Studenten skall kunna använda lyssnandet som meningsskapande handling mellan dans och musik, samt att tolka, gestalta och lära ut ett valt instrumentalstycke koreografiskt.
ESTETISK ORIENTERING
Kursen avser att ge eleven kunskap om musik och bildkonst i syfte att se skillnader och likheter med skapandet av dans. Föreläsare är koreografer, tonsättare och bildkonstnärer som kan levandegöra och tydliggöra definitioner som förenar och skiljer konstarterna åt. Inom varje temaarbete skall eleven forska i hur musik och bildkonst påverkar koreografer och pedagoger i deras skapande av dans och undervisning. Studenten skall med egen vald redovisningsform visa på likheter och olikheter mellan skapande av dans, musik och bildkonst, samt ha utvecklat god uppfattning om dans sedd ur andra konstarters arbetsfält och definitioner.
OMVÄRLDSANALYS
Kursen avser att med utgångspunkt i danskonsten belysa olika tidsperioder, hur det omgivande samhället påverkar koreografer och pedagoger, samt hur konstarter och pedagogik i sin tur påverkar samhällsutvecklingen. Inom varje temaarbete, se kursplanerna för Koreografi och Pedagogik, ska studenten forska i koreografernas relation till det omgivande samhället och omvänt. Kurserna Estetiska orientering och Omvärldsanalys ger gemensamt studenten förutsättningar att fördjupa sin kunskap om konstarternas betydelse i och för samhället.
PROJEKTARBETE
Projektarbetet avser att ge eleven utrymme och eget ansvar i ett koreografiskt och/eller pedagogiskt arbete som löper under en längre period. Projektarbetet ska stimulera eleven till kreativitet och nytänkande. Under sex veckor i slutet av varje år ska eleven arbeta med vald redovisning av pedagogiskt och/eller koreografiskt arbete. Den pedagogiska praktiken kan också ske under en termin eller del av termin. GDU: s lärare är handledare och hjälper studenten under arbetets gång. Det pedagogiska arbetet utgörs av en praktikperiod inom grundskola, gymnasium, kulturskola eller kvällskurser. Det koreografiska arbetet resulterar i en koreografi som framförs offentligt för publik, VÅRDANS. (se under rubriken VÅRDANS). Studenten kan välja en av inriktningarna, eller båda!
Varje elev har en individuell studieplan som upprättas vid utbildningens början. Studieplanen är det dokument som student och lärare regelbundet återkommer till vid samtal om studentens utveckling.
Koreografi
Kursen ger fördjupad praktisk och teoretisk kunskap för utveckling av ett personligt konstnärligt uttryck samt tekniska verktyg om och i arbetet med koreografi. Kursen är indelad i grupp- och individuell undervisning. Gruppundervisningen fokuserar på att ge studenterna kunskap om koreografiska modeller genom tematiska studier och improvisationer i olika tekniker. Den individuella undervisningen tar fasta på komposition/improvisation utformad efter varje students inriktning och konstnärliga egenart. Resultatet redovisas i det projektarbete som avslutar varje år, se kursplan för Projektarbetet.
Exempel 1: att studera en nutida koreograf. Studenten tar reda på fakta, analyserar koreografin, lär sig avläsa tiden i verken och koreografens förhållningssätt till andra estetiska uttryck. Arbetet resulterar i en komposition i den koreografens vision och anda.
Exempel 2: att studera en historisk koreograf. Studenten tar reda på fakta om Cullberg, Cramér och Åkesson. De var verksamma under samma tidsperiod men med olika utgångspunkt, formspråk och innehåll. Med jämförande studier mellan dessa koreografers verk fördjupas kunskapen om likheter och olikheter i koreografisk struktur, i syfte att ge studenten en bred kunskap inom det koreografiska arbetet.
Pedagogik
Kursen ger grundläggande redskap för dansundervisning för barn och unga. Studenten får genom dansdidaktik och danspedagogik en introduktion till hur man kan arbeta med lärande i och genom dans för barn, unga och vuxna. Studenten får färdigheter i att hantera och lösa uppgifter som berör samband mellan dansteknik, didaktik och danspedagogik i undervisning av barn, unga och vuxna. Koreografiska metoder utvecklas genom att studenterna skapar en föreställning med och för elever.
Kursen är indelad i grupp- och individuell undervisning. Gruppundervisningen fokuseras på att ge studenterna kunskap om pedagogiska modeller i huvudsak genom tematiska studier. En uppgift är att studera en pedagog från en annan verksamhet än dans men med ett danspedagogiskt perspektiv. På samma sätt som i koreografikursen ska studenterna ta reda på fakta om pedagogen, dennes förhållande till estetiska uttryck, tidsandans påverkan i skapandet av pedagogiken samt skapa en komposition och övningar i den pedagogens vision och anda.
Exempel: studier av pedagogerna Montessori, Steiner, Jaqcues-Dalcroze och Vygotskij. De revolterade mot sin samtids pedagogik och presenterade sinsemellan olika idéer om människors (barns) utveckling och lärande. Via dessa historiska tillbakablickar fördjupas kunskapen om likheter och olikheter i deras pedagogiska arbete. I syfte att utifrån dessa studier ge den studerande insikter om möjligheter och begränsningar inom dessa pedagogers fält.
Den individuella undervisningen tar fasta på pedagogiska övningar som successivt redovisas under året och som resulterar i fördjupade kunskaper i den egna pedagogiska identiteten. Slutredovisningen sker i en praktikperiod inom grundskola eller gymnasium. Studenten ska stimuleras till nytänkande inom kunskapsutveckling.
Improvisation/Komposition
Kursen avser att stimulera den studerande till utforskande av sitt personliga uttryck i dans. Improvisation är en grundpelare i arbetet med det personliga rörelsespråket och är en förutsättning inför kompositionsarbetet. Kursen ska ge studenten nödvändig kunskap och verktyg om improvisationsmetoder i avsikt att ge förmåga till skapande.
Komposition: studenten skall få kunskap om de redskap som är kompositionens komponenter. Stor vikt läggs vid analys och reflektion av egna och andras verk. Eleven får i kursen vana att redovisa och att se andras redovisningar, vilket skapar ett fördjupat förhållningssätt till att både se/lyssna och göra. Detta är en grund för fortsatt konstnärligt utvecklingsarbete inom det koreografiska arbetet.
Dansträning
Kursen avser att svara för träning i de olika dansinriktningarna med betoning på modern och nutida dans. I kursen ingår även klasser i balett, mattox och jazz. Träningen avser att utveckla styrka, smidighet och teknik i modern och nutida dans, samt ge kunskap om likheter och olikheter mellan klassisk balett och modern och nutida dans som grund för utforskande av den egna träningen. Denna teknikträning förbereder eleven för fortsatt arbete i kurserna improvisation/komposition, koreografi och pedagogik.
Egen träning
Kursen avser att stimulera den studerande att prova och utveckla egna träningsformer och modeller. Formerna för träning på egen hand ska ske med handledning, och studenten ska redovisa övningsuppgifter samt dokumentera resultaten i skrift och/eller med hjälp av video. Dansträningen utvecklas ständigt och träningsformerna påverkas av samtidens koreografer. Hur kopplingen mellan det koreografiska och det pedagogiska har sett ut under tidens gång belyses genom olika teman.
Exempel: kopplingen mellan koreografen/pedagogen Cunninghams koreografiska skapande och det träningssystem som kallas Cunninghamtekniken. Kursen ska stimulera studenten att med avstamp i de tematiska studierna successivt utveckla egna träningsformer. Stor vikt läggs vid nytänkande och vid kopplingen mellan studentens koreografiska rörelsespråk och på vilket sätt det påverkar träningen av dans. Kursen avser att utveckla varje students möjlighet att på ett personligt sätt kunna skapa koreografier och pedagogiska modeller av hög konstnärlig kvalitet. Kursen baseras på kursen Dansträning, se kursplan.
Musik/Rytmik
Kursen ger en fördjupad färdighet i att uppfatta, omsätta och uttrycka musikens element i dans. Detta genom att uppöva gestens plastiska och musikaliska värde, att ge en fördjupad musikalisk kroppsteknik och uttrycka detta genom improvisation och i fastlagd koreografisk form. Studenten skall kunna använda lyssnandet som meningsskapande handling mellan dans och musik, samt att tolka, gestalta och lära ut ett valt instrumentalstycke koreografiskt.
Estetisk orientering
Kursen avser att ge eleven kunskap om musik och bildkonst i syfte att se skillnader och likheter med skapandet av dans. Föreläsare är koreografer, tonsättare och bildkonstnärer som kan levandegöra och tydliggöra definitioner som förenar och skiljer konstarterna åt. Inom varje temaarbete skall eleven forska i hur musik och bildkonst påverkar koreografer och pedagoger i deras skapande av dans och undervisning. Studenten skall med egen vald redovisningsform visa på likheter och olikheter mellan skapande av dans, musik och bildkonst, samt ha utvecklat god uppfattning om dans sedd ur andra konstarters arbetsfält och definitioner.
Omvärldsanalys
Kursen avser att med utgångspunkt i danskonsten belysa olika tidsperioder, hur det omgivande samhället påverkar koreografer och pedagoger, samt hur konstarter och pedagogik i sin tur påverkar samhällsutvecklingen. Inom varje temaarbete (se kursplaner för Koreografi och Pedagogik) ska studenten forska i koreografernas relation till det omgivande samhället och omvänt. Kurserna Estetisk orientering och Omvärldsanalys ger gemensamt studenten förutsättningar att fördjupa sin kunskap om konstarternas betydelse i och för samhället.
Projektarbete
Projektarbetet avser att ge eleven utrymme och eget ansvar i ett koreografiskt och/eller pedagogiskt arbete som löper under en längre period. Projektarbetet ska stimulera eleven till kreativitet och nytänkande. Under sex veckor i slutet av varje år ska eleven arbeta med vald redovisning av pedagogiskt och/eller koreografiskt arbete. Den pedagogiska praktiken kan också ske under en termin eller del av termin. GDU: s lärare är handledare och hjälper studenten under arbetets gång. Det pedagogiska arbetet utgörs av en praktikperiod inom grundskola, gymnasium, kulturskola eller kvällskurser. Det koreografiska arbetet resulterar i en koreografi som framförs offentligt för publik, Vårdans. Studenten kan välja en av inriktningarna, eller båda!