Sök Meny

Nyskapande och utmanande språktest

I takt med globaliseringen växer behovet av särskilda språkkunskaper. Detta gäller även svenskan och därför ställs nya krav på arbetssökande och studenter både i Sverige och utomlands att formellt kunna dokumentera och kvalitetssäkra sin språkkännedom. Folkuniversitetet erbjuder en världsomspännande lösning. Den stavas Swedex.

Arbetet med språkundervisning har sedan starten på 1940-talet varit centralt för Folkuniversitetet och har alltid utgjort ett av organisationens främsta verksamhetsfält. Svenska som främmande språk har länge varit ett prioriterat område; redan på 1950-talet började man vid Folkuniversitetet utveckla de allra första svenska läroböckerna för vuxna som inte hade svenska som modersmål, och man blev på så vis en föregångare.

Swedex, ett unikt certifikatstest i svenska som kan tas både i Sverige och utomlands, är en av Folkuniversitetets största internationella satsningar på senare år. Projektet knyter an till organisationens långa tradition av utbildning i svenska som främmande språk och utgör ytterligare ett exempel på Folkuniversitetets benägenhet till innovation på området. Swedex togs fram inom ramen för ett projekt som finansieradesav EU-kommissionen och fyllde i och med sin tillkomst ett stort tomrum – det faktum att svenska språket ännu på 2000-talet saknade ett relevant, modernt certifikatstest.

– Ursprungligen kom idén att utveckla Swedex från Svenska institutet. Konstruktion en av testet blev en intressant och utmanande uppgift för våra pedagoger, säger Göran Berger,rektor vid Folkuniversitetet Väst, där man idag sköter administrationen av Swedex.

– Vi bestämde oss för att med Swedex ta ett ansvar som vi egentligen tycker att staten har. Man finansierar nationella prov men har inte brytt sig om att ta fram ett test för människor som inte går i svenska skolor men ändå behöver redogöra för sin kunskap i språket. Kanske konkurrerar vi med etablerade strukturer för språkundervisning, men jag tycker ändå att det är märkligt att staten inte har varit intresserad av att vara med, fortsätter Göran Berger.

Karl Lindemalm, projektansvarig för arbetet med nya testversioner för Swedex, menar att Folkuniversitetet har utvecklat ett för Sverige nyskapande test.

– Swedex är ett test som utgår från Gemensam europeisk referensram för språk. Det är också ett test som prövar praktiska kunskaper inom de språkliga färdigheterna: höra, tala, läsa och skriva. Vi har varit stränga med att inte göra ett test som bara testar grammatik eller ordkunskap; dessa områden är integrerade i de andra färdigheterna.

Kopplingen till Gemensam europeisk referensramför språk bidrar till att göra Swedex internationellt gångbart. Referensramen, framtagen av Europarådet, graderar färdigheten i språkkunskap på en skala i sex nivåer, från A1 till C2. För närvarande kan man ta Swedex på nivåerna A2, B1 och B2. På B2-nivå är man en självständig språkanvändare. Det är med andra ord den nivå som krävs för att interagera på en vanlig svensk arbetsplats eller följa en utbildning påsvenska. I andra länder har skolor, universitet och arbetsgivare sedan länge anammat detta praktiska ramverk, medan man i Sverige har varit avvaktande och hållit sig till egna bedömningsskalor och kursspecifika tester fram till att skolverket nyligen implementerade referensramen i kursplanerna för undervisning i moderna språk och svenska för invandrare.

– Jag tycker att det är värdefullt med en bedömning av språkkunskaper som inte är kopplad till en kurs. Andra tester rör sig inom skolans domäner och socialiserar in testtagaren i ett utbildningssystem. Eftersom referensramen är kommunikativ i sin utformning har Swedex också blivit mer kommunikativt än andra test, till exempel SAS på A- och B-nivå. Swedex prövar språkhandlingar man gör i verkligheten och är därför användbart, det testar vad man kan – oberoende av hur man har lärt sig det, säger Karl Lindemalm.

Andreas Eraybar, projektledare för Swedex, håller med om att den fristående bedömningen är en av de viktigaste saker Swedex tillför; möjligheten att utmana rådande strukturer och testa språkkunskaper utanför ett utbildningssystem som kan stå i vägen för den enskilde individen. Ett test en organisation som Folkuniversitetet, flexibel och obunden av myndigheters läro- och kursplaner, och med siktet inställt på det användbara och nödvändiga,kan ägna sig åt. För Andreas Eraybar handlar det om en grundläggande jämlikhetsfråga.

– Jag ser Swedex som ett socialt projekt. Vi vill möta individen i den situation han eller hon befinner sig och skapa nya förutsättningar för människor som idag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att erbjudas möjligheten att tentera av svenskkunskaper och med certifikatet kunna visa arbetsgivaren vad de verkligen kan slipper de fastna i ett utbildningssystem där de blir kvar länge, och som ofta exploaterar dem och använder dem som mjölkkor för att driva den egna verksamheten.

Utomlands ser Andreas Eraybar potentialen att med Swedex skapa en välbehövlig likriktning i bedömningen av svenskkunskaper.

– Betygsättningen skiljer sig mellan olika länder. Swedex är ett certifikat som på en internationell nivå, och med en vetenskaplig metod, visar människors kunskaper – något som är värdefullt, inte minst för svenska arbetsgivare som ofta efterfrågar ”goda kunskaper i svenska”. Genom att testet är utformat efter Gemensam europeisk referensram för språk kan man vara säker på att de som tar Swedex faktiskt befinner sig på den nivå som deras resultat gör gällande, oavsett varifrån de kommer.

Det är just i utlandet som Swedex har sin största marknad idag. Utvecklingen påminner om långa svansen-fenomenet, ett begrepp som beskriver hur nätverk på internet ökar marknaden för tidigare svårsålda produkter. Genom ett idogt arbete på nätet har man lyckats nå en jämförelsevis liten och dåligt sammanhållen grupp människor världen över som är intresserad av, och praktiserar, svenska språket – ofta med målet att arbetskraftsinvandra till Sverige.

Idag kan man ta Swedex på de flesta av jordens kontinenter, och man har runt 80 etablerade testcenter utanför Sveriges gränser. Många av dem återfinns på europeisk mark, men även i länder som USA, Ryssland, Argentina, Japan och Sudan kan man ta Swedex. Goda möjligheter till kulturella och andra utbyten, och naturligtvis till att sprida och stärka Folkuniversitetets varumärke internationellt, öppnar sig alltså genom verksamheten. Göran Berger har stora visioner om framtida samarbeten genom Swedex.

– Vi har byggt upp ett betydande antal testcenter utomlands. Det ser jag som en början på ett omfattande nätverk som kan användas till annat än att testa språkkunskaper, till exempel att i Folkuniversitetets regi erbjuda kurser i svenska eller kurser med anknytning till Sverige.

Men kanske viktigast av allt:

– Swedex är en senkommen men nödvändig pusselbit i etablerandet av svenskan som språk i Europa, som ett europeiskt språk i samma rätt som de andra. Jag tycker att vi gör en kulturgärning i arbetet med att ta fram och utveckla Swedex, säger Göran Berger.

Andreas Åhs
ur Mellan bildning och utbildning (2011) 

Röster om Swedex

Toggle module

"Ett Swedextest fyller minst två goda syften: Det stämmer av den studerandes utveckling. Det ger ett certifikat att visa upp för arbetsgivare. Jag har arbetat med Swedex i Japan och ser det som ett mycket väl fungerande test av studenternas kunskaper."

–Einar Korpus, professor i svenska vid
Osaka universitet 2010-201

Toggle module
Kunskap förändrar.