Musiken är ett sätt att leva för Anna Eriksson. Hon sjunger och spelar gitarr både som soloartist och i två olika musikgrupper. För att kunna satsa ännu mer på musiken startade hon två studiecirklar tillsammans med sina vänner.
- För mig är musiken mitt livselexir, jag skulle inte klara mig utan den. Det är enormt häftigt att spela i ett band när allt stämmer. Då är vi trygga med varandra och vågar uttrycka oss fritt när vi gör en låt. Vi kommunicerar utan att prata, säger Anna Eriksson.
Hon har sysslat med musik i hela sitt liv: sjungit i kör och gått flera musikutbildningar. Sedan sju år är hon med i kabaréorkestern Brittakåren, där hon tillsammans med kompisarna Maria Lindström och Lolita Ray spelar visjazz och vispop med texter fulla av humor, längtan och sorg. Dessutom spelar och sjunger hon i bandet Anna Eriksson, med Andreas Norén, Lars Ekman och Ali Djeridi. Låttexterna och musiken skriver hon mestadels själv, visjazz med influenser från samba och bosanova. I våras släppte de sin debutskiva Sällsam lek, och i somras blev det några spelningar i Stockholm, Uppsala, Visby och Finland.
- Jag tycker att studieservice gör en kulturgärning. Att hålla på med musik är dyrt, och det är svårt att få ihop så mycket gage på spelningarna. Därför är det bra att vi kan få ersättning för en del av de utgifter som vi har i samband med studiecirkeln, till exempel inköp av strängar och sladdar.
Hon försöker hålla nere kostnaderna så gott det går och banden repar till exemel hemma hos varandra. Förutom att vara musiker arbetar Anna också deltid som musikterapeut, där hon använder musiken för att stärka andras självkänsla och sociala samspel, bland annat i särskolan.