Sök Meny

Isländskan – ett fönster in i en annan kultur

Isländskan Rannveig Ágústa Guðjónsdóttir är både lärare och frilansforskare. I början av 2015 flyttade hon till Sverige för att vara utbytesstudent på Stockholms universitet och blev sedan kvar. Nu i höst leder hon Folkuniversitetets nybörjarkurs i isländska. ”Amma” och ”afi” är hennes absoluta favoritord. På svenska betyder det ”mormor/farmor” och ”morfar/farfar”.

– På isländska gör vi inte skillnad mellan mormor/farmor och morfar/farfar utan vi har ett ord för alla, typ som grandmother och grandfather på engelska. Jag har haft en så himla tur i livet med underbara mor- och farföräldrar, så att amma och afi är ord som betyder väldigt mycket för mig, säger Rannveig Ágústa Guðjónsdóttir.

Varför ska man lära sig isländska?
– Att lära sig ett nytt språk kan vara ett fönster in i en annan kultur och ett trevligt sätt att både lära sig något nytt och träffa nya människor. Isländskan har bevarats en hel del och påminner därför mycket mer om sin fornnordiska form än vad övriga nordiska språk gör.

Vilka vill lära sig isländska?
– Folk som är fascinerade av Island eller isländska språket, de som har familj, kompisar, make eller barn som pratar isländska och vill kunna förstå eller komma igång och prata. Eller folk som vill resa till Island och fördjupa sin upplevelse av resan genom att kunna förstå och göra sig förstådd.

Är det svårt för en svensk att lära sig språket?
– Jag tror att det är något lättare för islänningar att lära sig svenska än tvärtom, men eftersom språken är släkt med varandra borde det inte vara alltför svårt för en svensk, särskilt inte med lite träning. Visst kan grammatiken vara lite knivig, men inte omöjlig.

Finns det några likheter med svenskan? Till exempel ord eller uttryck?
– Ja, absolut. Svenska och isländska har ju samma bakgrund och är därför ganska lika även om vissa saker är annorlunda. Flera av mina svenska kompisar tycker att isländskan är lite som svenska med -ur i slutet och det stämmer faktiskt ganska ofta. Häst blir till exempel hestur, katt blir köttur, hund, hundur och så vidare.

Vad heter Kunskap förändrar på isländska?
– Þekking breytir 

Mer om Rannveig Ágústa Guðjónsdóttir
Rannveig arbetar som engelskalärare i årskurs 5 och har nyligen avslutat en forskningsstudie om könsmobbning i skolmiljön där hon intervjuade tonåringar och unga vuxna om deras erfarenhet.

Hon har en B.A. i Educational Science (programmet heter uppväxt och utbildningsvetenskap på svenska) med fokus på genusvetenskap och en M.A. i genusvetenskap från Islands universitet, där hon undersökte sexuellt våld bland tonåringars nära relationer på Island. Hon intervjuade kvinnor som idag är över arton år gamla, men som var mellan tretton och nitton år när de utsattes för sexuellt våld i en nära relation. Hon har även genomfört två andra kvalitativa undersökningar, en om maskulinitet och polismäns erfarenhet av organisationskulturen inom den isländska polisen och den andra om könsmobbning inom den isländska skolmiljön.

Tipsa dina vänner, skriv ut eller maila

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sista minuten-kurser

Här hittar du vårt utbud av sista minuten-kurser med 25% rabatt. 

Till sista minuten-kurserna

Hälsosatsning 2017

Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att stockholmarna är mer stressade än folk i övriga landet. Under hösten 2017 har vi en satsning på kurser och föreläsningar inom hälsa och livsfrågor. 

Läs mer

Språktest/Language test

Gör ett webbaserat språktest och testa dina språkkunskaper online. /Web-based language test. 

Följ oss!

@folkuniversitetetstockholm

 Twitter@Folkuniv_sthlm

Facebook Folkuniversitetet Stockholm folkuniversitetetstockholm

Samarbetspartners

Folkuniversitetets studieservice samarbetar med flera föreningar och aktörer i Stockholm. Här kan du läsa mer om våra samarbetspartners. 

Våra samarbetspartners