Sök Meny

Loppis – hållbart återbruk eller ännu mer shopping?

Trenden med återbruk av prylar och kläder ser ut att hålla i sig. Men vad har second hand-konsumtionen för betydelse i stort? Ekonomiskt, hållbarhetsmässigt och socialt? Eftersom vi har behov av en koppling till historien blir det för många en moraliskt riktig handling att ta hand om gamla föremål, berättar Anna Bohlin, docent i socialantropologi som forskar i ämnet. 

Anna Bohlin är en av sex forskare som med finansiering från Vetenskapsrådet undersöker second hand och återbruk ur olika vinklar. Hon säger att olika grupper kan ha olika drivkrafter för att återbruka, köpa eller sälja begagnat. 

– Marknaden knyter samman flera behov. Det kan handla om att man behöver göra plats hemma eller vill ta sitt ansvar som konsument. Andra vill hitta något nytt utan att det blir för stor förpliktelse, utforska en lekfullhet eller skapa sig en identitet.

Stämmer den allmänna uppfattningen att second hand är mer miljövänligt?
– Att återanvända saker är bättre så länge de inte innehåller direkt miljöfarliga ämnen. Genom att återanvända sparar vi ju råvarorna som går åt vid nyproduktion, en t-shirt drar sju tusen liter vatten och tre kilo kemikalier. Sedan finns det utmaningar med återbruk av just möbler eftersom de vanligtvis inte är märkta med vad de är gjorda av. Vi vet sällan exakt vad det är för stoppning, om materialet är brandfarligt och så vidare, men det pågår projekt att lösa hur producenterna kan märka upp dem på olika sätt. 

Även på loppisar uppmuntras vi ju trots allt till att konsumera, men borde vi inte köpa färre prylar om vi verkligen vill bidra till ökad hållbarhet?
– För vissa grupper handlar det här definitivt om mer hållbar konsumtion, man köper de här föremålen istället för nyproducerat och dessutom färre prylar generellt. I andra grupper handlar det om att konsumera och säga något om sin status med prylarna.

Växande förståelse för återanvändning

 SOM-institutets undersökning 2016 visade att personer som ”shoppar” second hand oftare än andra handlat på kredit och för lite mer pengar än de haft råd med. Däremot har de lagt lite mindre på inredning och möbler än genomsnittskonsumenten.

– Överlag skulle jag säga att det är intressant att se hur det sker en omorientering i samhället kring hur vi relaterar till våra saker och skräp. Människor förstår och tänker på att sakerna ska vidare någonstans efter att vi haft dem. Det här kommer troligtvis öka på sikt och det är positivt.

Rika på berättelser

Men bortom ekonomi och hållbarhet finns också en helt annan aspekt av återbruket: den sociala. Anna Bohlin definierar "varor" som saker där vi tagit bort alla sociala relationer, anonyma och historielösa. Gåvor, i kontrast, bär med sig och laddas med den som ger, de skapar sociala band och handlar om sociala sammanhang. Andrahandsmarknaden är en hybrid som ligger mittemellan. Second hand-föremål är "renade" från eventuellt jobbiga sociala relationer men har kvar lagom mycket sociala spår för att få ett större djup. 

– De återanvända föremålen är rika på berättelser. Att ha dem hemma skapar en känsla av tillhörighet med historien och andra generationer. I våra intervjuer pratar folk ofta om att prylarna har en själ, de säger ”undrar vad den här vasen sett i sitt liv”.

Därför blir det också jobbigt att göra sig av med den här typen av saker.

– En person nämnde ett tungt gammalt stort ekskåp som ingen ville ha, vilket tvingade personen att själv förstöra det med hammare och såg – en process som skar i kroppen, fysiskt obehaglig att genomföra.

Vad kan det handla om?
– Jag kopplar det till att vi har ett ganska sekulärt samhälle, men att människor fortfarande har behov av betydelsebärande föremål, att känna en koppling till historien och en känsla av meningsfullhet. Att ta hand om gamla föremål blir därmed något moraliskt riktigt, något gott. Och att då förstöra goda ting gör ont.

Anna Bohlin har nyligen hållit två föreläsningar för Folkuniversitetet på temat ovan. 

 

Tipsa dina vänner, skriv ut eller maila